Internationell QMOD-konferens i Linköping

Under tre dagar i September genomfördes den traditionella, internationella QMOD-konferensen i Linköping med Avdelningen för Kvalitetsteknik, Linköpings Tekniska Högskola som värd. Tidigare år har konferensen genomförts i Zhengzhou, Kina, Portoroz, Slovenien och förra året i Aarhus, Danmark. Nästa års konferens kommer att hållas i Pusan, Korea.

Professor Jens J. Dahlgaard vid avdelningen för kvalitetsteknik säger att konferensen verkligen levde upp till målet att vara ett forum för forskare från olika discipliner som intresserar sig för Quality Management and Organizational Development, QMOD.

Självutvärdering som ett diagnostisk verktyg

Det finns en fara i att självutvärderingar bara blir ett sätt för företagen att jämföra poäng på mot en global poängstandard. Det menade Tito Conti, vice ordförande i International Academy of Quality, tidigare ordförande i European Organisation for Quality och författare till boken ”Organizational Self-Assessment” när han höll ett fyra timmars seminarium om självutvärderingar. Han påtalade nyttan av att arbeta med självutvärderingar, men också att risken finns att ledningen bara fokuserar på skillnader i poäng mellan det egna företaget och en global poängstandard, vilket kan vara frestande för ledningen men inte nödvändigtvis tillför företaget något mervärde. Enligt Tito Conti kan visserligen en jämförelse med andra företag initialt vara en sporre och en drivkraft för att komma igång det första eller kanske första två åren. Förbättringarna tenderar sedan att avmattas. Tito Conti rekommenderar istället en diagnostisk självutvärdering där man utgår från en modell som är anpassad till sitt företags egna förutsättningar. Målet är sedan att utgå från resultatet och att hitta orsakerna till dessa. Att arbeta med diagnostisk själutvärdering tillsammans med benchmarking kan, enligt Tito Conti, stimulera till både individuellt och kollektivt lärande och skapa en miljö där förmågan att göra en diagnos och tänka kreativt främjas.

Känslor och intryck blir produktparameterar

Under konferensen fick deltagarna ta del av begreppet Kansei Engineering. Metoden handlar om att översätta känslor och intryck av nya produkter till konstruktionsparametrar. Professor Mitsui Nagamachi och hans kollegor från Hiroshima University introducerade metoden under seminariet och genomförde därefter en workshop där deltagarna själva fick göra en utvärdering enligt metoden. Under sitt föredrag tydliggjorde professor Nagamachi metodens roll i utvecklings- och förbättringsarbete. Konkret kan översättningen av känslor och intryck i sin enklaste utformning ske på ett likannde sätt som i QFD, där ett expertteam bedömer sambanden mellan användarnas upplevelser och produkternas specifikationer. På en mer avancerad nivå används statistiska verktyg för att göra en syntes baserad på speciella enkäter. Produkter som har analysera med Kanseimetoden är bland annat bilar, elektroniska produkter som till exempel videokameror, kroppsvårdsprodukter, hus och möbler.

Sporten förebild i arbetslivet

Sportens värld kan vara en viktig förebild för hur man kan arbeta med kvalitetsfrågor inom arbetslivet. Det menade professor Yoshio Kondo från Kyoto University i Japan när han höll ett uppskattat seminarium kring arbetsmotivation och hur det kan relateras till Kvalitetsarbete. Som bas för Professor Kondos tester ligger Maslows modell för motivation som delar upp våra behov i hierarkier. Maslow var dock inte intresserad av arbetslivet i sig utan det var först när Professor Fredrick Hertzberg vid University of Chicago utnyttjade Maslows idéer för att förstå motivations aspekter inom arbetslivet som det tog fart. Trots att idéerna kring motivation har många år på nacken så är de fortfarande aktuella idag.

Professor Kondo ser sport som en viktig förebild för arbetslivet ur motivationssynpunkt. Autonomi och frivillighet, element av spänning, omedelbara resultat, vikten av rytm, ansträngning och färdighet, uppnådda resultat och erkännande var några av de aspekter som han tog upp som komponenter i sport som bidrar till motivation Även om man i vissa stycken kan kritisera användningen av sportmetaforer inom arbetslivet så kan det finnas poänger att jämföra dessa två olika verksamhetstyper. Den bakomliggande idén är ju att försöka överföra aspekter av sporten till arbetslivet eftersom den på många olika sätt engagerar och driver människor. Målsättningsprocesser och chefer som coacher är exempel på sådana överföringar. Det är ju också så att vi hämtar förebilder från sporten, till exempel Sven-Göran ”Svennis” Eriksson, och försöker överföra sportens ledarskap till arbetslivets. Metaforerna är dock begränsade genom att sporten och arbetslivet är två skilda verksamhetstyper. Mål är till exempel sällan entydiga, det kan vara svårt att uppnå autonomi och frivillighet och element av spänning.

Utmaningar inför den nya ISO standarden

Fyra, kanske något annorlunda aspekter av ISO-standarden diskuterades under konferensen. Ett av huvudargumenten, när utmaningar inför den nya standarden presenterades var att den reviderade standarden innebär att företag måste omstrukturera sina etablerade kvalitetsledningssystem. Baserat på en enkätundersökning presenterades bland annat svagheter i de existerande kvalitetssystemen, trender inom revisionen och företagens reaktioner på den nya standarden. Svagheterna hänför sig bland annat till att företag implementerar ISO av marknadsföringsskäl och med ett minimum av insatser snarare än för att arbeta med kvalitet. De erhåller certifikat men varken arbetsprocesser eller kvalitetssystem förbättras. De förbättrar enbart vad de siktar in sig på att förbättra. Den nya standarden har tagit fasta på dessa vagheter och tillkortakommanden vilket kan ställa till problem: företagsledningen får alltför höga krav på sig för certifiering. En tysk studie visar att många företag kände sig mindre entusiastiska till den nya versionen och började arbeta med andra nationella kvalitetsledningssystem. Ytterligare en aspekt som studien visade var att den nya standarden inte innebar en utmaning för ungefär en tredjedel av de tillfrågade företagen på grund av att de redan idag hade de kraven på sig.

En svensk studie om utvärdering av resultat från en enkätundersökning rörande ISO 9000-certifierade organisationer i Sverige presenterades också. Studien fokuserade på motiv för implementering, fördelar med införande och viktiga faktorer för framgångsrik implementering. Studien visar att ett av de dominerade skälen till att implementera standarden var behov av att stärka företagsimage och förbättringar av kvalitetsprocesser. Ett av de viktigare resultaten var att motivation för certifiering kan påverka användningen av standarden.