Inga produkter i varukorgen.
Intresset ökar för omvärldsbevakning
Omvärldsbevakning har blivit ett allt vanligare recept för många olika organisationer som vill försöka skaffa sig fördelar gentemot sina konkurrenter. Men vad innehåller en omvärldsbevakning och hur gör man den?
Omvärldsbevakning har blivit ett begrepp som är intressant inte bara för de riktigt stora företagskoncernerna. På senare år har allt fler typer av organisationer insett betydelsen av att satsa på omvärldsbevakning, även om de större företagen fortfarande dominerar.
– Vi har märkt att många små- och medelstora företag, kommuner och nonprofit-organisationer upptäckt värdet av omvärldsbevakning, berättar Hans Hedin vice vd för Docere Intelligence.
Snabbare förändringar
Väldigt förenklat brukar man säga att det finns två typer av företag som satsar på en omvärldsbevakning. De som är marknadsledande och de som vill bli det.
– Det handlar om att skapa sig ett systematiskt arbete för att fånga upp förändringar som antingen kan utgöra ett hot eller en möjlighet, förklarar Hans Hedin.
En del av förklaringen till det allt större intresset är att förändringarna är mycket snabbare idag än tidigare, och att hastigheten hela tiden ökar. Branscher som är mycket komplexa samtidigt som de har hög förändringstakt, som till exempel telekombranschen, har störst behov av omvärldsbevakning. Andra organisationer som har fått ett ökat behov är branscher med produktkänsliga företag som inom till exempel läkemedelsbranschen.
– Man tänker oftast på stora företag, men samma förhållanden kan också gälla för små företag, säger Hans Hedin.
Analysera och dra slutsatser
Begreppet omvärldsbevakning är egentligen inte helt adekvat. Omvärldsanalys är ett mer rättvisande begrepp. Omvärldsbevakning indikerar att det handlar om att konstatera ett statiskt förhållande, men vad det egentligen handlar om är att samla in en stor mängd material för att sedan analysera det och dra slutsatser.
Omvärldsanalysen startar vanligen med att man bestämmer vad syftet ska vara. Därefter bör man göra en nulägesanalys av vad som görs idag. Sedan gör man en behovsanalys, planerar aktiviteter, säkerställer informationsinsamlandet och därefter analyserar.
– Omvärldsanalysen kan liknas vid en radar som tar in olika typer av material beroende på vad syftet är, berättar Hans Hedin. Det kan handla om till exempel kunderna, konkurrenterna, lagstiftningen, politik, branschen eller trender som är intressant för många just nu.
Systematiskt arbete
Nästa steg av en omvärldsanalys kan vara att använda analysen för att formulera en strategiplan, som försäljningsargument, för affärsutveckling som till exempel nya produkter eller nya marknader.
För att göra omvärldanalysen riktigt effektiv krävs att arbetet görs systematiskt och kontinuerligt. Utmaningen är att integrera omvärldsanalysen i det dagliga arbetet så att den finns med i till exempel ledningsarbetet, säljarbetet, marknadsföringen eller produktutvecklingen.
– Omvärldsanalysen ska ske systematiskt och det går att skapa tydliga rutiner för det mesta arbetet, förklarar Hans Hedin.
Affärsmässig nytta
Den direkta nyttan av en omvärldsanalys är framförallt affärsmässig. De ekonomiska vinsterna kan ses exempelvis i form av ökad försäljning. Andra direkta vinster är en ökad handlingsberedskap så att man bättre kan vara med och påverka skeenden och styra företagsutvecklingen.
– Men det finns också en rad så kallade mjuka vinster, säger Hans Hedin. Till exempel att medvetenheten ökar och att självförtroendet blir större. Inspirationen från omvärlden kan leda till förnyelse och stressen kan reduceras.
