ISO 9000 enligt sjukvården

Det europeiska standardiseringsarbetet kring sjukvården och ISO 9000 görs i det europeiska standardiseringsorganet CEN, European Committee for Standardization. 18 av 20 europeiska medlemsländer har röstat ja till att projektet genomförs och att SIS, Swedish Standards Institute, får ansvaret för sekretariat och projektledning.

– Det är viktigt att påpeka att arbetet är inriktat på utvecklings och förbättringsarbete inom sjukvården i första hand, och inte på certifiering, understryker sjuksköterskan Karin Kajbjer, projektledare för inom Hälso- och sjukvårdsområdet på SIS.

Men dörren för certifiering är inte stängd – det kan bli fråga som sådan för kliniker i framtiden, men det är alltså inte det som är det primära målet. Ett exempel på det är en primärvårdsenhet med 90 anställda i Blekinge län som i sin helhet har certifierats enligt ISO 9000.

QUL vanligt i dagens sjukvård

Sjukvården, med sin tydliga prägel av tjänsteverksamhet, sköter idag i stor utsträckning sin kvalitetutveckling med Utmärkelsen Svensk Kvalitet eller det egna verktyget QUL, Qvalitet, Utveckling och Ledarskap. Den senaste versionen av ISO 9000-standarden, ISO 9000:2000, har dock blivit mer anpassad till tjänsteverksamheter och därför har intresset från sjukvården för denna standard med allmänt större stöd och genomslagskraft i samhället väckts.

– Det arbete vi har påbörjat nu, med vårdprocessen i centrum, skulle inte ha varit möjligt utan den nya 9000-standarden. Man ska dock inte se ISO 9000 som en konkurrent till QUL eller USK, utan mera som ett kompletterande verktyg, påpekar Karin Kajbjer.

Utvecklingsarbetet lika viktigt som slutdokumenten

Ett projektförslag om att utveckla sjukvårdsspecifika guider eller handböcker för ledningssystemstandarden ISO 9001 och den mer utvecklingsinriktade 9004 har utarbetats av SIS hösten 2001. Dessa har skickats runt till CENs 20 medlemsländer. Uppläggningen av utvecklingsarbetet ska nu diskuteras vid det första europeiska mötet i projektet, som kommer att hållas i Stockholm 16-17 september.

– Man måste komma ihåg att det inte enbart är de slutliga standarddokumenten som är viktiga i arbetet. Minst lika viktigt är att vara med under resans gång och ta del av processen och påverka den, understryker Karin Kajbjer. Det är även viktigt att så många inblandande som möjligt är med i denna process, för att större legitimitet i dokumenten. Vi jobbar till exempel för att även få med privata vårdgivare i projektet.

Sverige får genom att kansliet för projektledning och sekretariat placerats i landet en särställning bland europeiska länder.

– Det är ett konsensusprojekt vi bedriver, men det är klart att vi i Sverige på detta sätt får en särskilt god möjlighet att påverka hela standardiseringsprocessen från början, säger Karin Kajbjer.