ISO-certifikat ingen garanti för kvalitet

Ett företag kan ha ett dåligt kvalitetsarbete och ändå bli certifierat enligt standarden ISO 9000. Krav från kunder är det viktigaste motivet för att söka certifiering. Det visar en ny doktorsavhandling av Bozena Poksinska vid Linköpings universitet.

ISO 9000 introducerades 1987 som kvalitetsledningsstandard och har sedan dess spritts över stora delar av världen. I Sverige finns över 5 000 certifikat och sju ackrediterade certifieringsorgan.

Den nya doktorsavhandlingen visar nu att certifieringen ofta inte motsvaras av någon verklig förändring i företagens arbetssätt.

– Papperet har blivit det viktiga. Kunderna kräver ett dokument av sina underleverantörer trots att alla borde inse att det inte är någon garanti för hög kvalitet, säger Bozena Poksinska i ett pressmeddelande.

Resultaten visar också att det främsta motivet för införande var kundernas krav. Kundtrycket är den viktigaste orsaken medan kvalitetsförbättring inte spelar någon avgörande roll.

– Standarden är mycket generell. Den säger bara vilka krav som ska uppfyllas, inte på vilket sätt. Organisationer har stor frihet till egen tolkning. En annan svaghet är att certifieringsorganen å ena sidan ska vara objektiva granskare, å andra sidan försäljare av sina tjänster, säger Bozena Poksinska som dock menar att revisionerna har en nyckelroll för framgången i ett kvalitetsledningssystem. En utvecklingsinriktad revisor kan ge viktiga bidrag till förbättringsarbetet.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste