Attityder, värderingar och brist på tid påverkar införandet av ny teknik inom vården. Det visar ny forskning vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH. För sex år sedan startades ett projekt i Blekinge för att införa videoteknik vid vårdplaneringen som görs då patienten skrivs ut från sjukhuset och den fortsatta vården planeras. Ska patienten vårdas i hemmet övertar kommunen ansvaret för patienten, alltså ett byte av huvudmannaskap. Videotekniken infördes för att effektivisera vårdplaneringen genom att underlätta informationsutbytet mellan kommun och landsting. Tanken var att minimera behovet av resor och satt öka patientens delaktighet i processen. Men projektet stötte på problem och drog ut på tiden. Det som var avsett att ta några månader har tagit flera år att genomföra.
I en doktorsavhandling som nu läggs fram vid BTH inom ämnet tillämpad hälsoteknik, presenterar Malin Hofflander resultatet av sina studier kring den långsamma implementeringsprocessen. Hon har särskilt fokuserat på ledarskap och organisationskultur i samband med införande av ny teknik som kräver förändring av vardagsarbetet och samarbetet inom vården. Hennes studier visar att både medarbetares attityder till att lära sig tekniken påverkar implementeringsprocessen. Studierna visar också att både ledning och medarbetare upplever ständig brist på tid för förändringsarbete. Malin Hofflanders slutsats är att om införande av it i vården ska lyckas, måste ledningen få stöd och dessutom måste tid måste avsättas för samråd och delaktighet kring design av nya arbetssätt i vården.