Jakten på det perfekta jobbet

När jag var 18 jobbade jag för ett stort städföretag som bland annat gjorde underhåll på en arena. Hockeyfester, julkonserter och hästhoppning lämnade efter sig varierat avfall, men en sak var likadan; tjejerna städade toaletterna och killarna städade arenan. Upplägget presenterades redan på anställningsintervjun som ett villkor för att få jobbet. ”Men varför är det så?” pep jag, desperat efter att få in en fot på arbetsmarknaden. ”Jo men vi har märkt att killarna inte vet hur de ska städa toaletterna, de glömmer att lyfta på ringen och rengöra där under.” förklarade chefen.

Medan killarna lyssnade på radio i arenans högtalarsystem och lojt sopade upp snus och popcorn mellan sittplatserna arbetade vi tjejer oss svettiga med att skrubba pissoarer och toaringar åtta timmar om dagen, och det gjordes inget för att förändra saken. En framtid på den arbetsplatsen innebar att en dag kanske få köra golvpoleringsmaskinen. Fast den var det förstås bara gubbar som fick ratta.

Välbefinnande och balans i livet

I höstas kunde vi följa Hanna Hellqvists jakt på det perfekta livet i SVT. På temat det perfekta jobbet fick tittarna bland annat möta bloggaren Underbara Clara, och Sveriges före detta vice statsminister och Brasilienambassadör Margareta Winberg. Ambassadör ligger högt upp på listan över svenskarnas drömyrken och att kunna försörja sig på att blogga om blåbärsmuffins och loppisfynd lika så.

Var kvalitetschefen befinner sig i rankingen förtäljer inte historien. Enligt en undersökning från Manpower drömmer flest svenskar om att arbeta som vd. På andra plats kommer ingenjör följt av ekonom, personalchef och entreprenör. På sjunde plats återfinns titeln äventyrare, men om det handlar om krokodiljakt, djungelexpedition eller bergsbestigning ges ingen närmare specifikation.

Vd, ambassadör eller äventyrare i all ära, för de flesta handlar ändå det perfekta jobbet om en arbetssituation som ger livet tillräcklig trygghet. Generation Y har länge beskyllts för att hoppa från plats till plats, vara rotlösa och inte benägna att vara arbetsgivarna trogna. Men boken Skitliv som kom under hösten, visar flexibilitetens och den osäkra arbetsmarknadens baksida; stress och utanförskap. En generation unga vars högsta dröm är ett fast jobb, ett förstahandskontrakt på en lägenhet och att känna sig trygg med hur nästa halvår kommer att se ut.

En finsk undersökning bland tandläkare visar att välbefinnande i arbetslivet ökar livstillfredsställelsen och minskar risken för depression. När medarbetare trivs på jobbet ger det mervärde till resten av livet. Blir man däremot utbränd av arbetsbelastningen påverkar det privatlivet. Enligt kampanjen Hjärnkoll mår var tredje tjänsteman dåligt av prestationskraven på jobbet. Närmare hälften svarade också att arbetsgivaren inte hade något förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, vilket få arbetsgivare borde ha råd att ignorera.

Trots att chefen sätter tonen för kulturen på arbetsplatsen visar annan forskning att kollegorna kan ha större betydelse för trivseln och hur motiverad och engagerad man känner sig på jobbet. Företag som rankas som drömarbetsplatser, som till exempel Sas Institute, har det gemensamt att de har en öppen kommunikation, strävar efter balans i livet och erbjuder medarbetarna ett inspirerande arbete.

Våga fråga

Artikel efter artikel i den här tidningen tar upp vikten av att medarbetare har en känsla av kontroll över sitt arbete och att kommunikationen i gruppen fungerar bra. Arbetet ska vara meningsfullt och skapa stolthet. Att vara frikostig med beröm skadar inte. Genom en god kultur och arbetsmiljö skapas mervärde för kunden och verksamheten blir framgångsrik, en vinna vinna-situation.

Kunde mitt städjobb ha blivit ett drömjobb, trots chefens obefintliga förändringsvilja och rättvisetänk? Med goda kollegors galghumor kunde arbetet kanske varit uthärdligt några månader till. Men utan kontroll eller möjlighet att styra arbetsuppgifter, påverka arbetsfördelningen eller framtidsutsikterna var det dömt att misslyckas. Hur ska någon bli motiverad eller känna sig stolt när själva arbetsfördelningen är förnedrande? När det högsta målet: poleringsmaskinen, ändå inte går att uppnå?

Även om det inte är lika illa ställt hos er, fundera: Vilka utvecklingsmöjligheter finns för medarbetarna? Har alla samma möjligheter att delta? Och hur mår folk egentligen? Ett första steg är att våga fråga, och vara modig nog att ta till sig svaret.