Jobbhälsoindex målar upp en ljus bild av arbetslivet. Inte på tio år har vi varit så friska och haft så få sjukdagar som i år.
Jobbhälsan står på topp – trots pandemin
Arbetsmiljö
Trots pandemin står hälsan inom arbetslivet på topp. Årets Jobbhälsoindex pekar på färre sjukskrivningar, fler helårsfriska och ökat psykiskt välbefinnande – mycket tack vare ökat distansarbete.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Trots pandemin har andelen så kallade helårsfriska, det vill säga de som inte haft en enda sjukfrånvarodag senaste 12 månaderna, ökat – från 29 procent 2020 till 39 procent 2021.
Lars Hjalmarson, vd på Jobbhälsoindex i Sverige AB, pekar på flera förklaringar till det förbättrade hälsoläget inom arbetslivet.

– Det har bland annat att göra med rekommendationerna om social distansering. När vi hållit avstånd till varandra och jobbat hemifrån har vi heller inte exponerats för smitta – vare sig för covid-19, förkylningar, influensa eller andra virus, säger han.
Tröskeln för sjukskrivning
Med ökat hemarbete har även den mentala tröskeln för sjukskrivning blivit högre och påverkat hälsotalen i positiv riktning, menar han.
– Många som jobbar hemifrån fortsätter med det, även om känner sig förkyld eller småkrasslig. Tidigare var det vanligare att man sjukskrev sig och höll sig borta från arbetsplatsen, inte minst med hänsyn till sina kollegor, förklarar Lars Hjalmarson.
Flest helårsfriska – 53 procent – finns också bland dem som på grund av pandemin fått möjlighet att arbeta hemifrån det mesta av sin arbetstid jämfört med 31 procent som har ett arbete som inte kan utföras i hemmet.
Dessutom visar Jobbhälsoindex att allt färre, oavsett åldersgrupp, känner fysisk smärta, som till exempel ont i nacke, leder och rygg, på grund av arbetet.
– Även här kan distansarbetet spela in. När man jobbar hemma kanske man inte sitter stilla lika mycket och fördelar arbetet bättre över arbetsdagen, säger Lars Hjalmarson.
Psykisk ohälsa bland unga
Ett särskilt avsnitt av studien ägnas åt hur den jobbrelaterade psykiska ohälsan påverkats under pandemiåret, där det nu märks ett tydligt trendbrott. Andelen som känt psykiskt obehag av att gå till jobbet har minskat i alla åldersgrupper.
Enligt Lars Hjalmarson kan det också ha med ökat distansarbete att göra.
– Majoriteten av de tillfrågade trivs bra med hemarbete och uppger att de vill fortsätta med det även när pandemin klingat av. Endast 20 – 25 procent vill återgå till kontoret, förklarar han.
Ett varningstecken är dock att den psykiska ohälsan kryper ned i åldrarna. I åldersgruppen 20 – 30 år är det 27 procent som ofta upplever psykiskt obehag av att gå till jobbet jämfört med endast 14 procent av 55 – 65-åringarna.
Chefer mår dåligt
En annan grupp som är särskilt utsatt för psykisk ohälsa är chefer i offentlig sektor. Hela 36 procent uppger att de känt psykiskt obehag inför jobbet några gånger per månad eller flera gånger per vecka jämfört med 20 procent av cheferna i privat sektor.
Arbetsgivarna får dock på det hela taget ett gott betyg för sitt agerande under pandemin, framförallt av dem som jobbat hemma. 66 procent i den gruppen är nöjda med arbetsgivarens insatser.
Fakta om undersökningen
Jobbhälsoindex, som tas fram av Jobbhälsoindex i Sverige AB och Svenskt Kvalitetsindex, SKI, baseras på ett 90-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, medarbetarnöjdhet med mera kombinerat med olika bakgrundsvariabler. I årets undersökning deltog cirka 9 700 respondenter i ett representativt urval av dem som arbetar minst halvtid i åldersgruppen 20 – 65 år. Intervjuerna genomfördes från slutet av april till början av augusti 2021.
I början av september kom en rapport från Arbetsmiljöverket som tvärtemot Jobbhälsoindex visade på ökad ohälsa på svenska arbetsplatser. Den rapporten bygger på en undersökning av förhållandena under förra året, därav skillnaderna jämfört med Jobbhälsoindex som alltså baseras på en undersökning från i år.