Joseph Juran – de första fyrtio åren

I år fyller Joseph Juran 100 år. Under ett helt sekel har han sett kvalitetsbegreppet utvecklas. Men att han skulle syssla med kvalitet var inte självklart, Som Juran själv uttrycker det " I didn´t choose it. It was chosen for me by the powers that be"

Joseph Moses Jurans far Jakob föddes i Gura Humora i Östrrike 1874 . Hans mor Gitel Goldenberg var född i Braila i Rumänien några år senare. Själv föddes Joseph på julafton 1904 i Braila. Mellan 1904 och 1907 levde familjen i Braila, men flyttade sedan till Gura Humora, en by med drygt 4000 innvånare. Joseph var nummer tre i en skara på totalt sex barn i familjen.

Jurans uppväxtmiljö var på olika sätt besvärlig. Där han bodde var gator och stigar ofta slippriga av regn och träplankor täckte de öppna avloppen. En regnig dag tappade Juran balansen på en av dessa. Hans höft gick ur led. Det fanns ingen som kunde återställa höften och Juran fick därmed ett ben som var lite kortare än det andra. Detta gav honom en något haltande gång.

Emigrationen

Familjen hade ekonomiska svårigheter och beslöt att söka lyckan i Amerika. 1900 reste Josephs far för att skrapa ihop de pengar som behövdes för att resten av familjen skulle kunna komma efter. I augusti 1912 gav sig Jurans mor, som då var då 32 år, iväg med fyra barn som var mellan 5 och 11 år gamla.

När de anlände till Minneapolis väntade fadern på stationen. Han har ofta påpekat att detta var ett stort ögonblick för honom.”Han omfamnade och kysste oss flera gånger”, berättar Juran, ”men för mig var han en främling. Efter tre års frånvaro kände jag inte igen honom.”

Det nya hemmet låg ödsligt och saknade vatten, gas och elektricitet. Flytten till Amerika hade inte gett bättre livsvillkor och ekonomin var fortfarande ett stort problem. Barnen var på olika sätt tvungna att bidra till försörjningen. Bland annat sålde Joseph och hans äldre bror Rudy morgontidningar i var sitt gathörn i Minneapolis 11 och 8 år gamla.

Under 1916 hade Jurans mor öppet börja tala om skilsmässa. Hennes hälsa började också svikta. Hon hade tuberkulos och dog i september 1920, fyrtio år gammal.

Uppväxten

I skolan var Juran speciellt förtjust i matematik. Han hade under hela skoltiden höga betyg i ämnet utan att egentligen anstränga sig. Han matematikintresse ledde till att han upptäckte, eller snarare återupptäckte, de magiska kvadraterna..

Föräldrarna ville att pojkarna skulle få en bra skolgång och gjorde de uppoffringar de förmådde för att hjälpa till. Jurans far sa mer än en gång att ”I don’t want to you to be a laborer all your life”.

Juran ville bryta den fattigdom han upplevt och bestämde sig för att studera vidare. ”Jag ville bli den förste i vår familj, som studerade vid universitet”, berättar Juran. Men han hade svårt att finansiera sina studier vid University of Minnesota. Det var hela tiden en svår balans mellan att få tid till studier och att tjäna pengar till studieutgifterna. Den ekonomiska situationen hade också bidragit till att han var dåligt klädd och att hans självförtroende inte var särskilt stort.

”Jag jagade respekt vid denna tid i mitt liv”, skriver Juran, ”och jag fann vad jag sökte i schack.” Jurann fick goda tillfällen att spela vid universitetet och blev så småningom universitetsmästare. Detta hade en dramatisk effekt på hans livsinställning. Nyheten om att han vunnit schackmästerskapet spreds i tidningar och blev känd för hans lärare, professorer och klasskamrater. Hans status steg snabbt och hans självförtroende ökade.

Hawthorne

När Juran var 19 år lämnade han fadern ensam i hemmet för att ta sitt första riktiga jobb vid Western Electrics Hawthorne-fabrik i Chicago. Hawthorne var ett stort komplex, som sträckte sig över nästan 800 000 m2. En stor del av verksamheten fanns inne i Chicago, och resten i Cicero, en sovstad till Chicago.

Han klarade emellertid inte företagets hälsokontroll. Doktorn hade upptäckt ett begynnande bråck och rekommenderade operation innan han anställdes. ”Suddenly my world had collapsed around me”, säger Juran. ”I didn’t have enough money even to feed myself until payday, let alone to undergo surgery. The dream of a steady pay seemed to evaporate.” En av hans chefer lyckades dock kringå doktorns rekommendation och juran hamnade i Hawthornes lönelistor.

Han hamnade nu på kontrollavdelningen – ”the Inspection Branch”. Arbetet bestod i att kontrollera att de producerade enheterna var felfria. För ändamålet testades och kontrollerades alla enheter innan de skickades vidare till Hawthornes kunder. Kontrollen ägde rum i alla led av produktframtagningen – från råvara till färdig produkt. Avdelningen ansågs som kvalitetens beskyddare – ”the guardian of quality”. Under Hawthornes glansdagar runt 1929 var omkring 5200 av de över 40 000 anställda kontrollanter. Resultatet var effektivt. Slutprodukterna var i stort sett felfria. Juran uppskattar att ungefär en tredjedel av Hawthornes omsättning i mitten av 1920-talet var kopplad till kontroll, omarbetning och kassation.

Kvalitet

Juran säger att han ofta fått frågan hur det kom sig att han började arbeta med kvalitet. Han svar har alltid varit ”I didn’t choose it. It was chosen for me by the powers that be.”

Kontrollingenjörerna vid Hawthorne rapporterade kontinuerligt frekvenser av defekter till förmän som rapporterade vidare uppåt. Dessa rapporter ledde dock inte till några åtgärder om inte extraordinärt dåliga resultat rapporterades. ”Hawthorne harbored myriad chronic defects.” Ingen vid Hawthorne var emot kvalitet. Livet där hade varit enklare om inga enheter varit defekta. Trots detta var, under mitten 1920-talet, inte detta prioriterade frågor för ledningen. Det var istället att hålla leveranstiderna.

Under 1925 började AT&T, som ägde Western Electric, att intressera sig för statistiska metoder i sina försök att hantera identifieringen av defekter. En ny avdelning skapades ”Inspection Statistical Department”, som bestod av Juran och tre andra personer. En del av Jurans nya jobb var att utveckla de begrepp och den nomenklatur som sedan låg till grund för statistisk kvalitetskontroll. Det handlade om bedöma risker när man övergår från allkontroll till stickprovkontroll. Metoderna nyttjades först vid Hawthorne, sedan i hela Western Electric. De låg senare också till grund för den internationella standarden MIL-STD 105A och Dodge-Romigs tabeller från 1944.

Styrdiagram

En av de stora vändpunkterna var att Hawthorne på initiativ av Bell Laboratories, som också ägdes av Western Electric, började arbeta med styrdiagram. Dr Walter Shewhart arbetade i en grupp vid Bell Laboratories som studerade produktkvalitet. Shewhart lanserade den eleganta och användbara idén med styrdiagram. En av Jurans uppgifter blev nu att stimulera användande av styrdiagram i företaget. Detta var, enligt Juran själv, ingen lätt uppgift, främst beroende på att kvalitet inte var en prioriterad fråga.

Juran befordrades under 1928 som ansvarig för en ny avdelning, ”Quality Inspection Department” och blev för första gången chef. ”As an engineer, I would be utilizing the forces of nature and the properties of materials. As a boss I would be utilizing the forces of people, something in which I had no training or experience. I wasn’t even aware that I was entering a new world.”, säger Juran.

Sliten stil

Under sina första år vid Hawthorne skapade Jurans slitna kläder och hans uppträdande en viss uppmärksamhet. Hans garderob var minimal och det som fanns hade sett sina bästa dagar. Inte ens när hans lön förbättrades gjorde han något åt sina kläder. Uppträdandet var många gånger i klass med hans utseende. Han sa rakt på sak vad han tyckte och detta uppfattades ofta som att han saknade takt och finkänslighet. När jag skrev på mina memoarer, skriver Juran, funderade jag på varför jag uppträdde som jag gjorde. Jag tror att jag var ute efter revansch för de oförrätter jag ansåg mig upplevt i min ungdom.

Jurans uppträdande gjorde att han senare blev satt åt sidan ett par gånger då hål i hierarkin öppnades. Juran själv skriver att hans efterforskningar visar att han uppfattades som ”briljant tänkare, men ovillig att kompromissa även mot sina chefer”.

Sadie

Under våren 1924 skrev Jurans storasyster Betty att hon skulle komma med tåget till Chicago för att om möjligt finna arbete. Hon skulle bo hos en väninna, som också skulle möta henne på stationen. Väninnan hette Sadie Shapiro. Juran blev helt betagen av henne. Sadie som var tre månader yngre än Juran, har judiska föräldrar som emigrerade från Ryssland till Amerika 1900.

Sedan Juran mött Sadie besökte han ofta hennes våning för att träffa Betty, men alltmer för att träffa Sadie själv. Till slut tog hans intresse överhanden över blygheten och han bad om en träff. I boken uttrycks Sadies minnesbild så:

” Jag var inte alls imponerad av honom. Jag gillade inte hans utseende och hans sätt att klä sig var ganska schabbigt. Men eftersom jag inte hade något bättre alternativ så tackade jag ja till att möta honom på lördag eftermiddag på Art Institute. Det var ganska trevligt i alla fall. Efter vår första träff samtyckte jag till att möta honom i stort sett varje lördag.”

Så småningom beslutade Sadie och Joseph att gifta sig. Bröllopet bestämdes till den 5 juni 1926. Den 11 juni 1928 föddes parets första barn, Rober Arnold. Det andra barnet, Sylvia Louise, föddes den 10 januari 1930. På sensommaren 1930 fick paret klart för sig att de skulle bli föräldrar för tredje gången. Denna gång var det helt oplanerat, och för Sadie oönskat. Men Charles Edward föddes den 17 april 1931.

Andra världskriget

Juran förflyttade 1937 till Western Electrics huvudkontor i New York. Där öppnade sig en ny värld. Han deltog i olika professionella föreningars verksamheter och skrev och presenterade artiklar. Han hade gjort vissa bidrag redan i Hawthorne, men då för en intern och begränsad publik. Den första externa presentationen var vid ASMEs konferens i Cincinnati den 19-21 juni 1935. Bidraget hette ”Inspector’s errors in quality control” och publicerades i Mechanical Engineering i oktober 1935.

”När vi kom till högkvarteret 1937 var vår värld fridfull och framgångsrik”, menar Juran. ”Det fanns få mörka moln på himlen även om anti-semitismen i Europa börjat dyka upp. Under 1941 förändrades allt. Min karriär vid företaget såg ut att ligga i ruiner, världen var i krig och Tyskland hade erövrat Centraleuropa.”

Den 20 december 1941 kom så ett telegram till Western Electrics ledning som löd:

”Very anxious to secure of J.M. Juran … on loan basis for six weeks to make very important analysis of Statistics Division of Lend-Lease Administration and assisst in reorganizing it. Government will pay salary … up to an not exceeding rate of USD 8,000 per year, deeply appreciate your cooperation. Please advise.”

Telegrammet, som var undertecknat av E.R. Stettinus Jr, kunde inte ha kommit lägligare, enligt Juran. Det gav honom en chans att gå ut i kriget för en period och därmed en möjlighet att komma bort från Western Electric.

Kvalitet på modet

Under kriget underhöll Juran kontakten med kvalitetsområdet, även om det mest var som observatör.”War Production Board” satte upp en enhet som skulle förbättra kvaliteten på krigsutrustningen. Speciella kurser etablerades, bland annat under ledning av Eugene Grant, Stanford University, och Edwards Deming, Bureau of the Census. Det var åttadagarskurser om hölls på många ställen över landet och de var välbesökta. Fokus låg på statistisk acceptanskontroll och på nyttjandet av styrdiagram för att hantera variation. Kurserna hade nog inte någon effekt på utgången av kriget, men var betydelsefulla på annat sätt. Kvalitetsingenjör blev en ny yrkeskategori i USA och kvalitetsavdelningar växte upp på många företag. Detta ledde till att intresseföreningen American Society for Quality Control (ASQC) etablerades 1946.

När Juran skulle återgå till jobb efter kriget började han fundera på om det var vad han ville. Western Electric erbjöd ett arbete med god pension men i stort sett utan möjligheter att avancera. Där fanns också alternativet att bli sin egen, att frilansa, att bli konsult inom kvalitetsområdet. Han beslöt sig för att ta denna utmaning – ett val som hans vänner fann märkligt. ”To them it was unthinkable to walk away from the security of a good salary and a twenty-one-year equity in a generous pension plan.” Men Juran valde att lämna in sin avskedsansökan till Western Elctric den 3 juli 1945.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.