Enligt FN:s deklaration om Gender Responsive Standards and Standards Development ska standarder inkludera mäns och kvinnors behov i lika stor utsträckning, men ändå händer det att standarder baseras på data som inte är representativ för den breda gruppen. Några exempel på skillnader som standardutvecklare kan behöva ta hänsyn till är kroppsstorlek, hudtjocklek, hormoner, röstigenkänning, tyngdpunkt, beteendemässiga eller kulturella skillnader och ansiktsigenkänning.
– Man har blivit bättre på den fronten, men länge användes exempelvis krockdockor i tester inom bilindustrin som baserades på unga vältränade män, säger Karin Lindmark på SIS.
Hon är ansvarig för en internationell grupp som har tagit fram en guide för att hjälpa standardutvecklare ta hänsyn till olika individers variation. Intresset för guiden beskriver hon än så länge som svalt.
– Vissa standardutvecklare kanske inte tänker att de behöver ta hänsyn till detta, exempelvis om man skriver standarder för bildäck. Men allt hänger ihop, och alla behöver lyfta frågan inom sitt område.
Nya glasögon
Tanken med guiden är att den ska vara en ögonöppnare och vägledning för standardutvecklare som inte tänker på genusfrågor till vardags. Även om guiden i sig inte löser några problem så hoppas Karin Lindmark att den ska bidra till att framtida standarder fungerar för alla.
– Standarder revideras vart femte år, och det skulle nog vara fördelaktigt om hela katalogen reviderades med dessa glasögon på, säger hon, och fortsätter:
– Det huvudsakliga är att fler måste börja fråga sig själva ”Fungerar detta lika bra för alla?”, säger Karin Lindmark.