Koalaty Kid höjer kvaliteten

Björknässkolan i Nacka kommun en mil öster om Stockholm är en grundskola med elever i förskoleåldern till och med årskurs nio. Här har mellanstadieläraren Carina Klöfver och hennes sju kollegor i arbetslaget systematiskt använt olika kvalitetsverktyg under mer än tre år. Starten var att de bekantade sig med det amerikanska Koalaty Kid-konceptet under tre dagars ledning av den amerikanska Koalaty Kid-gurun Sally Duncan. Erfarenheterna är övervägande goda.

– Verktygen vi använder har varit effektiva för att få med även de tysta eleverna som aldrig säger något, säger Carina Klöfver.

Verktygen är olika sätt att visualisera och strukturera arbetet. Släktskapsdiagram är ett sätt att arbeta med rubriker med svar på frågor som ”Vad ska vi göra?”, ”Var ska vi göra det?” på post-it-lappar.

Alla blir delaktiga

– Genom att man tillsammans formulerar rubriker som blir visuellt tydliga på svarta tavlan så blir alla automatiskt delaktiga och får tänka själva. Det är dessutom ett snabbt och effektivt sätt att strukturera upp projekt utan att hamna i långa diskussioner, säger Carina Klöfver.

Hon exemplifierar med ett teaterprojekt som genomfördes i hennes klass.

– Det tog oss bara 20 minuter att strukturera upp hela teaterpjäsen, konstaterar Carina Klöfver.

Metoden fungerar även utmärkt i arbetet lärare emellan, har det visat sig, exempelvis när man ska skriva ihop gemensamma dokument eller strukturera verksamheten.

Ett annat verktyg är Lotus-diagram, som är en färdig struktur för mind mapping.

– Alla som någon gång testat mind mapping vet att träden ibland kan bli väldigt vildvuxna. Lotus-diagram är ett sätt att råda bot på det problemet.

Långsiktigt projekt

Att börja arbeta med Koalaty Kid är ett långsiktigt projekt. Carina Klöfver och hennes kollegor började sitt arbete våren 1999, då de var med på ett seminarium med Sally Duncan, en amerikansk auktoritet på området.

– För oss är det först de sista året som det börjat kännas naturligt att arbeta med verktygen. Man får nog räkna med att det tar cirka två år innan man känner att de är ens egna, tror Carina Klöfver.

Hon påpekar också att kvalitetsarbetet på skolan inte är något självspelande piano.

– Man behöver påfyllning utifrån, understryker hon. Det kan räcka med en halvdag per år med någon duktig föreläsare med praktiska erfarenheter av kvalitetsarbete i skolan. Men man behöver nya influenser utifrån.

Bra sätt hantera föräldramöten

Hon berättar att hon även använt släktskapsdiagram på föräldramöten, för att styra bort från att ett antal negativa föräldrar sitter och klagar till att handla om ett antal rubriker som ”Vad är vi nöjda med?”, ”Vad vill vi förändra?” och så vidare. Därmed blev diskussionen mycket mer konstruktiv.

– Det bästa med kvalitetsarbetet är kanske att det synliggör vår professionalism på ett bra sätt, inte bara för eleverna och oss själva utan även för föräldrarna.