Kollektiv intelligens hörnstenen i framgångsrika företag

Redan idag lägger medarbetare i många organisationer upp emot 80 procent av sin arbetstid på samarbete med andra. När människor med olika kompetenser måste samarbeta blir gruppens intelligens viktigare än individens.

Enligt studier har organisationer i genomsnitt blivit minst 35 gånger mer komplexa sedan 50-talet.

– Det beror på att vi under samma period har ökat antalet mål som organisationerna ska uppfylla minst sex gånger, i genomsnitt. Ju fler mål en uppgift har, desto mer komplicerad blir den att genomföra, berättar Philip Runsten, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Gruppens intelligens

När det gäller det ledarskap som gynnar den kollektiva intelligensen menar Philip Runsten att ledarens främsta roll är att komma åt gruppens kollektiva intelligens.Han har specialiserat sig på kollektiv intelligens i grupper och organisationer och arbetar med att finna sätt att utveckla den.

– Fördelen med kollektiv intelligens är möjligheten att dra nytta av alla individers specialistkunskap. De grupper som lyckas uppnå en hög kollektiv intelligens är högpresterande och därmed även mer framgångsrika än andra grupper, säger Philip Runsten.

Många tror att artificiell intelligens, AI, är lösningen på framtidens problem.

– Men det är knappast sannolikt. AI kommer att öka vår förmåga att hantera många uppgifter, men de uppgifter som återstår blir ännu svårare, bland annat då just AI ger oss fler möjligheter. AI kräver av oss att vi blir ännu mer intelligenta.

App hjälper

Nu senast har Philip Runsten, tillsammans med forskaren Andreas Werr och konsultföretaget Influence, bedrivit en studie om hur man kan öka olika gruppers samarbetsförmåga och prestation genom användandet av ett digitalt stöd i form av en app. Fördelen med att använda en app är att gruppen kan hjälpa sig själv att utvecklas, utan direkt stöd av konsulter eller coacher. 55 grupper från 20 organisationer deltog i studien.

– Det visade sig fungera alldeles utmärkt och slående var att de grupper som presterat sämst innan var de som utvecklades mest. Intressant är även att de grupper som presterade bäst före studien också utvecklades mycket. Det tyder på att det är en fördel för grupper i alla kategorier att arbeta med sin egen kollektiva intelligens.

Det fanns dock ett undantag.

– En liten andel av grupperna försämrades av att med appens hjälp regelbundet diskutera sitt samarbete. Detta var grupper som tillhörde den högpresterande tredjedelen före studien, men som inte var bland de allra bästa. De kallades därför ”de nästbästa” i studien. En möjlig förklaring till detta är prestige och defensiva beteenden. Det är viktigt för dessa grupper att framstå som ”bra”. Därför jobbar de hårt, men är samtidigt rädda för att titta på sina eventuella svagheter. Drivkraften gör dem ”bra”, men svagheten gör att de inte hamnar bland de bästa.

Ökar sin förmåga

Grupper som använde applikationen ökade i genomsnitt sin prestationsförmåga med närmare 22 procent under en period på åtta veckor, jämfört med kontrollgrupper.

Philip Runstens och Andreas Werrs forskning visar att team i genomsnitt presterar lågt när det gäller att distribuera och integrera kunskap – en förmåga som är viktig för att utveckla team.

Generellt tenderar människor som interagerar med varandra att lägga mycket tid på ineffektiva sociala processer som ”stjäl” uppmärksamhet från själva uppgiften. Dessa sociala processer går till exempel ut på hur individer och grupper interagerar med varandra, och hur de skapar relationer och beteendemönster.

– När människor arbetar kollektivt med en uppgift, vilket tvingar dem att dela kunskap, är det omöjligt att separera själva arbetet från de sociala processerna, säger Philip Runsten.

När de sociala processerna stjäl för mycket tid hindrar det team från att prestera på topp. Därför kan ett team inte vara effektivt utan att de sociala processerna i teamet fungerar väl.

– Slutsatsen är att en effektiv organisation måste skapa fungerande sociala processer vid sidan av sina uppgiftsspecifika processer.

Fyra förmågor

Philip Runsten och Andreas Werr har kommit fram till att det finns fyra förmågor som hjälper team att öka sin kollektiva intelligens och därigenom prestera bättre. Dessa förmågor är:

• relation
• integration
• reflektion
• representation

– Relation handlar om teamets förmåga att skapa en öppen och trygg social miljö där teammedlemmarna känner förtroende för varandras kompetens och avsikter.

Reflekterar och lär

Integration bygger på teamets förmåga att agera som en enhet baserat på att individerna i grupper på egen hand tar initiativ till omsorg om varandra och uppmärksamhet på den gemensamma uppgiften.

– Vad gäller reflektion är det teamets förmåga att reflektera och lära sig av sitt samarbete för att gradvis förbättra problemformulering, problemlösning samt relationer och beteenden inom teamet. Detta är något som man arbetat länge med inom institutioner där samarbete är direkt livsavgörande, till exempel inom militären och sjukvården. Dessa institutioner är därför generellt sätt mer benägna och skickligare på att använda debriefing och reflektion som en del av sina rutiner, berättar Philip Runsten.

Den sista förmågan, representation, handlar om teamets förmåga att formulera en gemensam bild av uppgiften och dess sammanhang.

– När det gäller det ledarskap som gynnar den kollektiva intelligensen är ledarens främsta roll att komma åt gruppens kollektiva intelligens, avslutar Philip Runsten.