Sveriges kommuner och regioner köper årligen verksamhet för stora belopp och allt fler medborgare får sin välfärd levererad av privata utförare.
SKR har nu sammanställt kostnaderna för 2018 i rapporten ”Köp av verksamhet 2019”. Under 2018 uppgick de samlade inköpen av verksamhet som utfördes av andra offentliga aktörer och privata utförare till drygt 186 miljarder kronor. För kommunernas del uppgick kostnaderna till 114 miljarder kronor och för regionerna till 71 miljarder kronor.
Omfattningen och utvecklingen av köpt verksamhet skiljer sig visserligen åt mellan olika verksamhetsområden samtidigt som det finns stora skillnader mellan enskilda kommuner och regioner. Men generellt går utvecklingen mot att inköpen från privata utförare fortsätter att minska efter flera år av stadig ökning ända sedan uppföljningen inleddes 2006.
Från 2017 till 2018 ökade kostnaderna för all köpt verksamhet med 4 procent i nominellt värde, där regionerna står för den huvudsakliga ökningen. Men som andel av de totala kostnaderna minskade inköpen med 0,1 procentenheter under året. Störst är nedgången på den kommunala sidan som drog ned inköpen med 0,5 procentenheter.
Minskat flyktingmottagande
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ser flera förklaringar bakom trendbrottet.
– Det har bland annat att göra med att kommunerna nu köper färre platser på HVB-hem efter den kraftiga ökning som skedde till följd av det stora flyktingmottagandet 2015. Inom hemtjänsten har den tillståndsplikt som infördes i januari 2018 kombinerat med låg lönsamhet också bidragit till att antalet privata utförare och andelen köp från privata anordnare har minskat, säger hon.
Men det finns också områden där utvecklingen går mot strömmen. Inom pedagogisk verksamhet, primärvård och specialiserad somatisk vård har köpen ökat med 6 – 7 procent. Antalet digitala vårdbesök hos privata utförare har ökat kraftigt de senaste och under 2018 genomfördes totalt 600 000 digitala vårdbesök.