Kommunernas feltänk bromsar digitaliseringen

Den kommunala budgeten är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa kommunens roll som en långsiktig leverantör av välfärd. Budgeten består av två delar – en driftbudget och en investeringsbudget. Driftbudgeten används för den löpande verksamheten, medan investeringsbudgeten är tänkt för mer långsiktiga satsningar på till exempel byggnation och teknisk utrustning.

Konkurrens med driften

Under ett års tid har forskarna vid Swedish Center for Digital Innovation, SCDI, genomfört en studie av bland annat Sundsvalls kommuns finansiering av digitala satsningar. SCDI är ett forskningscentrum som består av forskare och lärare från Göteborgs universitet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Projektet, som genomförs i form av så kallad klinisk forskning, har letts av docent Johan Magnusson, som även sitter med i juryn för Årets Digitaliseringskommun.

– Det vi fann stämmer överens med våra tidigare erfarenheter. Trots att digitalisering står högt på agendan har Sundsvall använt endast en ytterst begränsad mängd investeringsmedel för ändamålet, medan det mesta finansierats via driftbudgeten. Det innebär att digitala satsningar måste konkurrera med mycket annat i kommunen som till exempel löner och bidrag, konstaterar han.

Kortsiktigt eller inställt

Problemet med att finansiera digitaliseringen via driftbudgeten är att satsningarna tenderar att bli kortsiktiga eller helt inställda på grund av att det blir för dyrt. Ett exempel som Johan Magnusson lyfter fram är initiativet med digital natt-övervakning inom hemtjänsten istället för bemannade ronder.

– Ett sådant projekt kräver olika typer av digital infrastruktur som till exempel kameror och wifi, men riskerar att bromsas på grund av att det hamnar på driftbudgeten, säger han.

En av de främsta förklaringarna till ”feltänket” är den kunskapslucka som finns ute i kommunerna kring digitalisering, menar Johan Magnusson. Många kommunekonomer skiljer inte på investerings- och driftmedel när det kommer till digitala satsningar.

– Jag har dessvärre mött många ekonomichefer som inte tycker det spelar någon roll vilka pengar som används – pengar som pengar. Det är en förödande inställning eftersom investerings- och driftbudgeten har helt olika tidsperspektiv, förklarar han.

Tydliga rekommendationer

Forskarna på SCDI planerar nu att följa upp studien med en enkät till samtliga landets kommuner, dels för att bilda sig en uppfattning om läget, dels för att komma med tydliga rekommendationer.

– En del är inne på rätt väg som till exempel Stockholms stad samtidigt som vi fått många signaler om det motsatta. Det finns heller inget regelverk som förhindrar användningen av investeringsmedel för digitala satsningar – snarare tvärtom. Konjunkturrådet exempelvis rekommenderar ökad användning av investeringsbudgeten, konstaterar Johan Magnusson.

Stora planerade satsningar

Johan Magnusson betonar vikten av att kommunerna snarast reder ut finansieringsfrågan. Många kommuner står inför stora satsningar, bland annat på automatiserat beslutsfattande, och planerar att lyfta digitalisering från förvaltnings- till koncernnivå.

Men satsningarna riskerar att bli både onödigt dyra och tidsödande på grund av att den underliggande infrastrukturen blivit eftersatt genom det kortsiktiga perspektivet.

– Transportstyrelsen gjorde en beräkning av hur mycket det digitala arvet kostar vid utveckling av nya tjänster. Det visade sig att varje ny digital tjänst blir tio gånger så dyr och tar tio gånger så lång tid att utveckla på grund av att det digitala arvet är bristfälligt, säger Johan Magnusson.

Fråga för central nivå

Förutsatt att kommunerna lär sig tänka rätt kring finansiering och får ett långsiktigt perspektiv har digitaliseringen förutsättningar att bidra till ökad välfärd för medborgarna, menar Johan Magnusson.

– Det här är en fråga som måste fångas upp på central nivå av framförallt SKR och Digg. Om kommunerna lär sig att tänka rätt kring finansiering och får ett långsiktigt perspektiv har digitaliseringen goda förutsättningar att bidra till ökad välfärd för medborgarna, sammanfattar han.