Kommunkompassen pekar ut riktningen

Fokuserar förbättringar

Kommunkompassen är ett utvärderingsverktyg som utgår från fyra olika perspektiv i kommunens verksamhet. Det handlar om kommunen som demokratisk offentlig arena, som lärande organisation, kommunens förmåga att mobilisera de mänskliga resurserna och förmågan som samhällsbyggare. Utvärderingsprocessen gör med utgångspunkt från åtta olika huvudkriterier som i sin tur har minst fyra eller fem undernivåer. Kriterierna är anpassade efter kommunal verksamhet och och medborgar- och brukarfokuset lyft fram.

– Det mest positiva tycker jag är att verktyget fokuserar så tydligt på vilka förbättringsområden som finns i kommunen, säger Gunnar Gidenstam. En annan fördel är att kommunen utvärderas utifrån ett kommunledningsperspektiv.

Poäng bedömning

Utvärderingsprocessen gör i olika steg. Först gör de två eller tre utvärderarna från Svenska Kommunförbundet en genomgång av de skrivna specialdokument som finns. Det kan till exempel vara budget och olika planer. Sedan besöker utvärderarna kommunen då man går igenom fler skrivna dokument utifrån kriterierna. Därmed har utvärdera fått en god bild av läget i kommunen, menar Gunnar Gidenstam. Utvärderingen går vidare med intervjuer av den politiska ledningen, chefer på olika nivåer och fackliga företrädare. Då finns möjligheten att ställa korsfrågor för att få en så enhetlig bild som möjligt. Det fjärde steget är att utvärderarna presenterar en muntlig bild direkt på plats och till sist lämnar de en skriftlig rapport där kommunens goda och dåliga sidor lyfts fram. I den rapporten får också kommunen en poäng som bygger på en siffermässig bedömning av varje kriterium. Kommunen får också möjlighet att tycka till på ett utkast innen den slutgiltiga rapporten färdigställs.

Ger ett avtryck

Trots att Trollhättan hamnade sist i den första utvärderingen menar Gunnar Gidenstam att det är bra att få någon utifrån att se på verksamheten, men att det till en början kan vara svårt att acceptera den bild som ges.

– Efter några veckors funderande insåg vi att det fanns fog i de förbättringsförslag som framkom i utvärderingen. Ofta tror jag faktiskt att rapporten pekar ut förbättringsområden där man intuitivt redan varit medveten om att det funnits brister, säger han.

Kommunkompassen kan enligt Gunnar Gidenstam vara en bra start på ett kvalitetsarbete. man får en statusbeskrivning och någon som pekar ut vilka områden man bör fokusera förbättringsarbetet på. Poängbedömning är dessutom ett snabbt jämförande instrument som kan användas för benchmarking.

– Men man ska komma ihåg att det är inget som säger att Kommunkompassen ger någon komplett och heltäckande bild, påminner Gunnar Gidenstam.

Avsevärd förbättring

Jämförelsen mellan vänortskommunerna har lett fram till ett par gemensamma förbättringsprojekt. Ett handlar om tillgänglighet och brukarorientering, ett annat om systematisk arbetsmiljökartläggning.

Trollhättan, och de andra vänorterna, gjorde sin första utvärdering år 2000. Två år senare gjorde man en ny utvärdering, då med en avsevärd förbättring som resultat.

– Vi gjorde förbättringar generellt inom de flesta kriterier, konstaterar Gunnar Gidenstam. jag tycker vi har fått bättre ordning och reda och att vi har blivit bättre på att kommunicera det vi gör.

En annan fördel som Gunnar Gidenstam lyfter fram är att förbättringsarbetet blir klart förankrat med utvärderingen och att inriktningen blir tydlig.

– Dessutom pekar metoden ut en viktig aspekt som är lätt att glömma när man arbetar i en offentlig verksamhet, vem vi egentligen är till för, säger han.

* Offentlighet och demokratisk kontroll

* Kontroll och rapportering

* Tillgänglighet och brukarorientering

* Personalpolitik

* Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän

* Verksamhetsutveckling

* Ledning, decentralisering och delegering

* Samhällsbyggnad