Kompetensutveckling inom skola inte särskilt förekommande

Enligt Skolinspektionens årsrapport 2022 har mycket omfattande brister påträffats på vissa skolor där elever har obehöriga lärare och inte ges tillräckligt mycket undervisning. I Sverige vilar ett stort ansvar på huvudmännen för att skapa ett strategiskt och välfungerande arbete med lärarnas kompetensutveckling. Men enligt Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning av 170 skolor år 2022 utgör kompetensutveckling av medarbetare alltför sällan en del av huvudmännens kvalitetsarbete.

Enligt Helén Ängmo, generaldirektör vid Skolinspektionen, måste huvudmännen dels bli bättre på att skapa goda förutsättningar för rektorer och lärare att uppfylla skolans uppdrag, dels på att analysera så att åtgärderna de vidtar blir ändamålsenliga.

– Man kan inte applicera vilken lösning som helst. Om man har haft personaltapp måste man jobba med personalfrågan, inte annat. Ett gott huvudmannaarbete är när man ser sina problem och utmaningar, säger hon.

Färre behöriga lärare – större kvalitetsbrister

Det finns skolor som på grund av skolsegregation aldrig kommer till ett läge där de har en fullständig och behörig personalgrupp. Lärarbristen, hög personalomsättning en stor mängd obehöriga lärare verkar samvariera med de kvalitetsproblem som Skolinspektionen ser i skolors arbete. Myndigheten menar därför att kompetensutveckling borde utgöra en större del av huvudmäns kvalitetsarbete då möjligheten till en vidare utbildning kan vara ett sätt att göra skolan till en attraktiv arbetsplats samt att säkra skolans kompetensförsörjning.

– Det finns mycket negativa spiraler kring vissa skolor. Behöriga lärare söker sig inte till skolor med mycket utmaningar. Det räcker då inte att rektorn höjer sitt ledarskap, även om det kan vara viktigt. Huvudmannen måste komma med mer resurser, säger Helén Ängmo, generaldirektör vid Skolinspektionen.