Inga produkter i varukorgen.
Kraftigt höjda slutbetyg trots distansundervisning
Skola
Trots distansundervisning höjde gymnasieeleverna sina slutbetyg kraftigt i vissa ämnen, visar en analys som Skolverket genomfört. Huvudförklaringen är att lärarna haft svårt att få ett allsidigt bedömningsunderlag i början av pandemin.
Störst var ökningen i matematik.
Foto: Stock Adobe.
Syftet med analysen är att se om förändringar som fjärr- och distansundervisning samt inställda nationella prov under våren 2020 påverkat betygen. Analysen omfattar kursbetygen för de 93 800 elever som slutförde gymnasieskolan läsåret 2019/20 och har utgått från ämnena matematik, svenska och engelska, som läses av många elever.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Störst ökning i matematik
Förvånande nog visar analysen att betygen inte påverkats i negativ riktning, snarare tvärtom.
Störst var ökningen i matematik 3b, som är den högre kursen, där den genomsnittliga betygspoängen ökade från 9,3 2019 till 10,1 2020. Andelen elever som fick icke godkänt (F) minskade och andelen som fick högsta betyget (A) ökade.
Den kraftiga ökningen i matematik kan inte förklaras av elevernas betyg i den tidigare kursen matematik 2, konstaterar utredarna.
I svenska 3 ökade den genomsnittliga betygspoängen från 13,7 2019 till 13,9 2020. Det är främst andelen med högsta betyg som ökat, medan elever som fick icke godkänt ligger kvar på i princip samma nivå som tidigare år.
I engelska ökade andelen elever med högsta betyg samtidigt som andelen som fick icke godkänt minskade.
Stöd från nationella proven
Den mest troliga förklaringen till att kursbetygen ökade i vissa ämnen är att lärarna med kort varsel blev av med stödet från de nationella proven våren 2020, menar Christina Sandström, enhetschef för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik på Skolverket.
– Tidigare har vi kunnat se att de nationella proven har en återhållande effekt på betygen. Pandemin innebär stora utmaningar för lärarna när det kommer till att genomföra prov, bedöma kunskaper och sätta betyg. Fjärr- och distansundervisningen har gjort det svårare att få in ett allsidigt bedömningsunderlag, säger hon.
Har lärarna alltså varit för generösa i sin betygssättning?
– Ja, vår bedömning är att vissa kursbetyg var för höga. Det finns inte så mycket som talar för att elevernas kunskaper skulle ha ökat extra mycket då.
Störst är ökningen i friskolorna – hur allvarligt ser ni på detta?
– Vi har tidigare konstaterat att det är stora skillnader i betygssättning mellan olika gymnasieskolor. Det är förstås allvarligt om det har förvärrats nu.
Men kan det inte vara så att distansundervisningen ändå gett vissa positiva kvalitetseffekter?
– Distansundervisning passar bra för vissa elever, men generellt är klassrumsundervisning att föredra.
Hur kommer Skolverket att agera utifrån den här analysen?
– För att stödja lärarna har Skolverket tagit fram och tillgängliggjort bedömningsstöd som liknar de nationella proven. Dessa och annat tillgängligt stöd inför betygssättning har varit mycket efterfrågade av lärarkåren under det här året. Vi kommer också att följa upp årets betyg noggrant. Till att börja med kommer vi att publicera preliminär betygsstatistik i slutet av juli.
