Kritik mot globalisering av utbildning

En opinion inom Världshandelsorganisationen, WTO, vill göra utbildning till en global handelsvara genom att skriva in den i GATT-avtalet, General Agreement on Tariffs and Trade. Det skulle öppna marknaden för utbildningar och ta bort nationella hinder för att etablera en utbildning i ett land.

– I praktiken hotas det nationella självbestämmandet. Till exempel kan Sverige tvingas att på lika villkor godkänna utbildningar från amerikanska bolag, säger Jacob Henricson, tidigare ordförande i den europeiska studentorganisationen ESIB.

Kvalitet kan sjunka

I dag garanterar staten utbildningarnas kvalitet, men det kan uppfattas som ett handelshinder. Alternativet är privata ackrediteringsinstitut eller rankningar av utbildningar. Men Jacob Henricson är rädd för att det kan innebära att kvaliteten på utbildningarna sjunker.

Studiestödet och studentpengen kan också uppfattas som handelshinder, eftersom de ger svenska utbildningar en fördel framför andra utbildningar som vill etablera sig i Sverige. Om det ekonomiska stödet slopas tvingas de svenska högskolorna att bli privata. Det skulle få snedrekryteringen till högre utbildningar att öka.

– När man blandar in kommersiella intressen handlar det om att tjäna pengar, och det gör man inte på de svagare grupperna, konstaterar Jacob Henricson.

Stora förespråkare

USA, Australien och Nya Zeeland är de främsta förespråkarna för att göra utbildning till en global handelsvara. Eftersom de bedriver en enorm kommers med utbildningar ligger det i deras intresse att ta bort marknadshinder.

Men också i Europa finns det strömningar som vill göra utbildningssystemet mer likriktat. Amerikanska examina är på väg att införas, och man börjar prata om ackrediteringsmodeller, vilket är en stark amerikansk trend.

– USA gick förbi Europa som kunskapsnation för internationella studenter för tio år sedan. Det förlorar de europeiska länderna mycket pengar på och är därför intresserade av att anpassa sig för att locka fler, säger Jacob Henricson.