”Kvalitet är ekonomi”

Saab Ericsson Space utvecklar, konstruerar och tillverkar produkter inom digitalteknik och mikrovågsteknik som används ombord på satelliter och bärraketer. Ett produktion- eller konstruktionsfel som inte upptäckts i tid kan bli förödande, för när en rymdraket eller satellit väl är ivägskickad finns normalt inga sevicetekniker i världen som kan fixa till en trasig detalj. Då har tåget gått.

Bristande kvalitet dyrt

För att minimera produktionsfelen arbetar företaget systematiskt med avvikelsehantering och förbättringsarbete. Sedan 1987 jobbar man även med kvalitetsbristkostnader för att sätta ekonomiska termer på avvikelsehanteringen.

– Att arbeta med kvalitetsbristkostnader är ett sätt att ekonomiskt värdera kvalitetsarbetet. Det är lättare att få med sig ledning och medarbetare om man kan visa på vad bristande kvalitet faktiskt kostar, säger Claes Berlin, kvalitetschef på Saab Ericsson Space.

Enligt honom handlar det om ansenliga summor. Det är inte ovanligt att kostnaderna uppgår till 10-30 procent av ett företags totala omsättning.

Quebase

På Saab Ericsson Space har man skapat Quebase, ett avvikelsehanteringssystem som även hanterar kvalitetsbristkostnader. Systemet är till för företagets direkta produktionen. Fel som kan uppstå är exempelvis brister i konstruktionsarbetet, lödningar som inte blivit bra, eller om något hänt under själva monteringsarbetet. Varje gång något går fel fyller personalen i fakta i databassystemet om när, vad och trolig orsak till att problemet uppstått. Detaljrikedomen är viktig så att alla nödvändiga värden kommer med.

1 600 per år

Hos Saab Ericsson Space registreras cirka 1 600 avvikelser varje år. Genom att mäta och analysera kvalitetsbristkostnaderna kan man identifiera problemområden i verksamheten och få en faktabaserad grund att stå på. Man ser vikten av att hitta eventuella fel och problem tidigt i förädlingsflödet, samt vilka problem som orsakar de högsta kostnaderna och bör angripas först.

För närvarande cirka 10 års avvikelsehantering lagrad i Quebase, vilket enligt Claes Berlin också är en ovärderlig kunskapsbas för företaget. Om de exempelvis ska konstruera ett nytt kraftkort kan de gå in och titta på vilka problem de haft tidigare i konstruktion, tillverkning och test. När nya ingenjörer kommer in i företaget har de ett bra inlärningsstöd och kan snabbt tillgodogöra sig kunskap kring potentiella felkällor i konstruktion och produktion.

Öppenhet viktigt

För att Quebase ska fungera krävs det att teknikerna är motiverade och ser fördelarna med systemet. När det lanserades i slutet av 80-talet var det vissa som inte fyllde i parametrarna korrekt eftersom de inte ville visa att de begått misstag som kostat företaget stora summor. Det problemet har man inte längre, däremot är det inte alltid som personalen rapporterar in kompletta data på grund av tidsbrist. De rapporterar in för få kvalitetsbristtimmar och fyller endast i de parametrar som är direkt nödvändiga för att identifiera och lösa problemen.

– Jag skulle uppskatta att systemet fungerar till cirka 80 procent idag, vilket är en acceptabel nivå, men det får inte sjunka till 50 procent, för då förloras trovärdigheten i det statistiska materialet, säger Claes Berlin.

För alla

Att analysera sina kostnader för kvalitetsbrister är ett bra verktyg i förbättringsarbetet för de flesta företag som tillverkar varor och tjänster, även för de som inte har en avancerad produktion, menar Claes Berlin. Idag har många företag begränsad kunskap om sina kvalitetsbristkostnader. En sådan kan exempelvis vara att en produkt går sönder under garantin så att företaget behöver stå för servicekostnaden. Det kan också innebära att flera exemplar av en produkt måste dras tillbaka från marknaden för att ett systemfel upptäckts hos produkten. I en förlängning leder kontinuerliga kvalitetsbrister till att man förlorar kunder och marknadsandelar

– För oss som tillverkar rymdprodukter blir det väldigt tydligt att kvalitet är viktigt. Trycker man på knappen och raketen går upp finns ingen väg tillbaka och därför måste vi planera i förväg, men även annan industri borde tänka på liknande sätt, säger Claes Berlin.