Kvaliteten hotas av för många studenter

Kvaliteten på undervisningen och forskningen inom den svenska högskolan står sig fortfarande relativt bra ur ett internationellt perspektiv. Men de många nya regionala högskolorna har inte bara medfört ökad mångfald i utbudet utan också en ökad variation när det gäller utbildningskvaliteten.

Sister, Swedish Institute for Studies in Education and Research, har som uppgift att med vetenskapliga metoder studera forskning och utbildning på de svenska högskolorna ur ett internationellt perspektiv. Man skulle kunna säga att institutet, som startades 2000 och leds av Sverker Sörlin, ur vissa aspekter närmar sig det kontrollarbete som Högskoleverket är ålagt att genomföra, även om profilen i huvudsak ligger på förmedling, workshops och bokutgivning.

– Idén att bilda Sister dök upp när finansieringen av högskolan förändrades och baserades på antalet examina. Man såg då ett behov av en noggrannare utvärdering för att inte riskera en sänkning av kvaliteten, konstaterar Sverker Sörlin som länge följt utvecklingen av den svenska högskolan och de svenska universiteten.

– Vi försöker vässa analysen. Det finns ingen anledning för oss att arbeta med utvärdering på löpande band, men vi försöker ha en metodutvecklande karaktär på det vi gör, fortsätter han.

Mer i fokus

När han ser på den svenska högskolan ur ett kvalitetsperspektiv, konstaterar han att kvalitetsfrågorna under 90-talet kommit mer i fokus än tidigare. Nu handlar det till och med om att kvalitetssäkra kvalitetsarbetet. En förklaring till detta är att antalet studenter i det närmaste fördubblats under årtiondet. En annan är att staten vill se att pengarna används rätt.

– Det är uppenbart att det kommit fler studenter och därmed mer blandade kunskaper och att det därför ställs högre krav på pedagogiken, konstaterar Sverker Sörlin.

Respekterar kontrollen

Han har stor respekt för Högskoleverkets kontrollarbete, där redan ett par hundra utvärderingar av olika utbildningar genomförts och där också ett tiotal blivit grovt ifrågasatta. Sverker Sörlin pekar på att denna form av utvärdering står i viss kontrast till de självutvärderingar som tidigare var legio inom universitetsvärlden, en värld som ju har en vana och tradition att värdera. Men han menar samtidigt att kravet på att pröva resursfrågan hårdare gör statens kontrollarbete genom Högskoleverket rätt självklart.

– Det är rimligt att upprätthålla en extern kontroll, annars skulle riksdag och regering bli mer sårbara för uppvaktningar och förslag från olika högskolor, säger Sverker Sörlin. Resultaten från utvärderingarna har en disciplinerande inverkan.

Trots att några utbildningar underkänts, vill han inte gå så långt som att säga att den svenska högskolan försämrats avseende utbildningsnivån.

– Men det är uppenbart att kvaliteten varierar mer än tidigare, säger han. Nyckelordet är den differentiering som numera finns, och som bör utvecklas ytterligare. Olika högskolor nischar och profilerar sig mot olika ämnen och kan inte tävla med Lund och Uppsala på alla områden, men de kan bli mycket bra i sina specialiteter och framförallt väldigt innovativa, vilket bland annat kan ske när det gäller kulturellt inriktade program.

Står sig internationellt

Sverker Sörlin menar att den svenska högskolan och undervisningen där fortfarande står sig bra i ett internationellt perspektiv, något som även gäller forskningen även om den senare möjligen tagit något litet steg bakåt, men från en mycket hög nivå. Förklaringen är inte att högskolan får mindre pengar, snarare tvärtom, utan att relationen mellan utbildning och forskning förskjutits. Även om forskningen vuxit, så har den inte klarat behovet av att fylla på med disputerade lärare till undervisningen. Den dubbla mängden studenter har inte motsvarats av dubbelt så många disputerade lärare. Idag råder lärarbrist.

– Visserligen har man satsat på forskarutbildningarna och man ligger väl till i ett internationellt perspektiv i antal doktorander per 1 000 studerande, men det är fortfarande inte tillräckligt för att fylla behoven, betonar Sverker Sörlin.

För få disputerar

Om det är ett inbyggt kvalitetsproblem med för få disputerade personer så är det ett ännu större problem med den flora av nya högskoleutbildningar som sett dagens ljus de senaste årtiondena. Här är Sverker Sörlin oroad över att många av utbildningsorterna gapar över för mycket när de försöker nå universitetsstatus. Det gör att universitetsbegreppet riskerar att urvattnas.

– Nya universitet kan utbildningsmässigt lätt bli för tunna och har ofta för små resurser för att hålla den nivå de eftersträvar, säger han. Myndigheterna kan gott vara restriktiva med universitetsstatusen och istället stimulera högskolorna att stärka sig inom sina nischer. Annars är det lätt att en kvalitetsbrist uppstår när man försöker, så att säga, utveckla högskolorna bortom deras bärkraft.

Arbetar med utveckling

En annan viktig fråga när det gäller kvalitet rör forskning och utveckling. Sverker Sörlin anser att det är ett stort problem att högskola och universitet misslyckats med att nå ut med sin kunskap till näringslivet och omsätta den i nya företag.

– Det är oerhört viktigt för samhället att skapa avkastning från de satsningar man gör på forskning och utveckling, säger Sverker Sörlin. Det är en viktig framtidsfråga som också har att göra med legitimiteten för forskningen.

– Men kunskap är ytterst till för individen, fortsätter han. Det är också det starkaste skälet till att hålla kvaliteten uppe. Medborgarna har rätt till det bästa.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.