Kvaliteten i skolan ojämn

Under 2012 granskade Skolinspektionen undervisningen i 46 kommuner. Det är nästan hälften av landets alla skolor. Resultatet har sammanställts i rapporten Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring, som regeringen nu har tagit del av. En aspekt som lyfts upp som viktig är att skolorna måste ta ett större eget ansvar för att förbättra sin verksamhet inom områdena undervisning, studiemiljö och pedagogiskt ledarskap. För att lyckas krävs ett systematiskt kvalitetsarbete.

– När man i skolan inte följer upp och förändrar sitt eget sätt att arbeta är det ytterst den enskilda eleven som drabbas. Många skolor behöver bli bättre på att kartlägga och analysera resultat, vidta åtgärder och utvärdera hur det fungerat. Vi vill lyfta skolornas möjlighet och eget ansvar att förbättra verksamheten, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen i ett pressmeddelande.

Variation i kommunen

Enligt Skolinspektionens granskning varierar kvaliteten på skolorna både inom kommunerna och mellan dem. Hälften av de granskade kommunerna misslyckas med att ge eleverna en likvärdig utbildning.

– Det är ofta skolor i utsatta områden som har svårast att möta elevernas behov med låga kunskapsresultat som följd. Då blir det desto viktigare att kommunerna arbetar medvetet med att driva på och stötta skolorna i deras kvalitetsarbete och utjämna skolornas olika förutsättningar. Skolan får inte vara ett lotteri. Elever ska ha samma möjligheter, oavsett var de bor och i vilken skola de går, säger Ann-Marie Begler.

I var sjunde skola utgår inte undervisningen från alla mål i läroplanen, till exempel inom ämnena idrott, fysik och musik. Vanliga brister är också att skolan inte lyckas ge elever tillräckligt med stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Lärarna lägger undervisningen på en gemensam lägsta nivå som varken gynnar dem med särskilda behov eller elever som vill ha mer utmaningar.

Enligt Skolinspektionens enkätundersökning Skolenkäten tycker hälften av eleverna att undervisningen är för lätt. Mer än varannan tycker dessutom att de inte har något inflytande över hur de ska arbeta eller med vilken typ av uppgift. Skolorna behöver därför bli bättre på att möta den enskilda elevens behov.

Rektorns roll

Studiemiljön är en annan sak som behöver förbättras. Av de nästan 7 000 elever som besvarade Skolenkäten känner sig var tionde elev otrygg och fyra av tio tycker inte att skolan gör tillräckligt för att stoppa kränkningar. Ofta saknar skolorna en handlingsplan för att stoppa kränkningar och åtgärder för hur dessa ska följas upp.

Skolinspektionen pekar också på vikten av att rektorerna förstärker sitt pedagogiska ledarskap. De måste driva ett kontinuerligt utvecklingsarbete, förtydliga sin roll och få en bättre insikt i lärarnas dagliga verksamhet.