Kvalitetsanda i Gnosjö

I Gnosjö har man utvecklat en egen modell för utvärderingen av skolornas kvalitet. Tanken var att bygga upp en systematisk uppföljning som också ska leda till kontinuerliga förbättringar.

Gnosjös utvärderingsmodell har sitt ursprung i att skolplanen skulle revideras 1999. Ambitionen var då att arbeta fram en skolplan som kunde kvalitetsredovisas på ett effektivt sätt.

– Vi undersökte olika modeller och hämtade inspiration från exempel både inom näringslivet och offentlig sektor, berättar utvecklingsledaren Roger Jansson.

Grunden för både den nya skolplanen och utvärderingsmodellen blev balanserade styrkort. Anledningen är att de där tycker sig täcka in både de hårda och mjuka frågorna i skolverksamheten.

– Men man kan väl säga att vi har skolanpassat verktyget, berättar Roger Jansson.

Egen modell

Gnosjös modell innehåller en mätning genom enkäter som besvaras av elever, föräldrar och personal. Dessutom används exempelvis nyckeltal och betygsstatistik. Mätningen redovisas sedan som en kvalitetsredovisning uppdelad på fyra områden. Perspektiven är elev, verksamhet, personal och resurs. Varje perspektiv får ett värde på en skala från ett till tio. Det värdet vägs sedan ihop till ett helhetsvärde och ett balansvärde.

– Vi tycker att metoden väger in såväl elevernas sociala utveckling och kunskapsutveckling som personalens arbetsmiljö. Detta balanseras sedan mot de ekonomiska resurserna, berättar skolchefen Leif Karlsson.

Förbättringsarbete

Resultaten i kvalitetsredovisningen ska sedan ligga till grund för ett förbättringsarbete. Varje skolenhet tar fram egna åtgärdsplaner med olika förbättringsområden.

– Det är varje rektor som tillsammans med sin personal ska sätta upp tydliga mål för förbättringar. Det kan de göra i de lokala arbetsplanerna, genom organisationsutveckling, kompetensutveckling eller andra viktiga insatser, förklarar Roger Jansson.

Tanken med kvalitetsredovisningarna är att man långsiktigt ska kunna förbättra skolverksamheten i Gnosjö.

– Tidigare trodde vi mycket. Nu vet vi hur det står till, konstaterar Roger Jansson.

Jämföra med andra

Kvalitetsredovisningarna har lett fram till många konkreta diskussioner om om hur verksamheten ska utvecklas.

– Som exempel har resursfördelningen mellan enheterna blivit mycket diskuterad, vilket bland annat lett fram till att vi omfördelat resurser från äldre elever till yngre och att vi nu har en mer riktad fördelning, berättar Leif Karlsson.

Däremot har Gnosjö inte använt sig av kvalitetsredovisningen för att jämföra skolorna mellan varandra. Istället har man satsat på att utveckla kvalitetsmätningen genom att få andra kommuner att använda samma modell.

– Nu jag vi en kommun av ungefär samma storlek att jämföra oss med och därmed tror jag vi kan hitta ytterligare förbättringsområden, säger Roger Jansson.

Fakta

Framgångsfaktorer som mäts

* Elevtrygghet

* Lust att lära

* Föräldraengagemang

* Godkända elever

* Personalens arbetsglädje

* Tydlighet i ledarskapet

* Personalens frihet

* Personalens medinflytande

* Resurser för undervisning

* Resurser till elever med särskilda behov

* Balans i budget

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.