Kvalitetskommunen Höganäs – allt började med en snöslunga

Offentlig sektor För 20 år sedan var årets kvalitetskommun en plats med dålig ekonomi och sämre rykte, som folk flyttade ifrån. Ingen anade att en snöslunga skulle bli början på en lång resa till framgång.

Kvalitetskommunen Höganäs – allt började med en snöslunga
Caroline Pamp var på plats på Kvalitetsmässan för att ta emot utmärkelsen. Foto: Raphaelle Sisask

Dagen efter prisceremonin av årets kvalitetskommun slog redaktionen sig ned för ett samtal med Höganäs egen ”kommunpamp”, nämligen Caroline Pamp. Hon är vanligtvis verksamhetscontroller men har även projektlett kommunens arbete inför utvärderingen med kommunkompassen.

– 2017 var ekonomichefen och jag på Kvalitetsmässan och såg när Helsingborg vann priset för årets kvalitetskommun. Vi berättade det för vår kommunchef, Herman Crespin, som sade ”nästa gång tar vi hem priset”.

Riktigt så blev det inte, men sex år senare uppnådde de målet.

– Jag känner en enorm stolthet. Det ligger hårt arbete bakom, och arbetet tar aldrig slut. Att tävla väcker ett driv och en lust för att det ska hända saker. Jag, som projektledare, känner att det hänt en massa positiva saker för våra medborgare och medarbetare i Höganäs. Det hade kanske hänt i alla fall, men jag tror att tävlingen har gjort mycket, säger Caroline Pamp.

Gränserna suddades ut

Resan mot att bli en framgångsrik arbetsgivare och demokrati- samt välfärdsaktör har varit lång. Allt påstås ha börjat vintern 2003, då ett ovanligt tjockt lager av snö låg på den nordskånska marken. Den kommunala ekonomin var dålig och samarbetsförmågan över gränserna var låg. Vårdboendet Ljunghaga behövde en snöslunga för att röja passager, och fick hjälp av Kullaskolan intill, vilket blev ett av många exempel på hur verksamheterna kunde låna mellan varandra för att hjälpas åt. Där och då menar kommunen att koncerntanken föddes. Kommunikation och koncerntanke har sedan dess blivit ett kommunalt mantra.

– Samma sak hände när hockey-elever i Höganäs inte kunde ta sig till isrinken i Jonstorp. Då hoppade räddningstjänsten in och hjälpte till genom att skjutsa eleverna när det inte brann.

Hängränna mellan stuprören

Kommunens chefer började samarbeta som en koncern, menar Caroline Pamp. 2017 växlades arbetet upp och 107 punkter började betas av med målet att en dag utnämnas till årets kvalitetskommun.

– Det var saker som att införa visselblåsarfunktion, en medborgarportal, att gå igenom intranät, hemsida och policy, för att nämna några.

Ett ledar- och medarbetarprogram genomfördes också, där egenskaper som krävs för att vässa organisationen förtydligades. Och idag är Höganäs i mål.

Hur ska ni upprätthålla glöden efter att ha vunnit?

– Höganäs kommer inte sluta hitta sätt att utmana sig på. Det finns andra pris, och oavsett ska vi leverera bra verksamheter. Vi vill ju inte sluta utvecklas, utan vi vill lära av andra. Utbytet mellan kommuner är fantastiskt. Eftersom vi inte konkurrerar med varandra så kan vi samarbeta.

Vad har varit er största framgångsfaktor?

– Mod, lite kaxighet, hjärta och Höganäs-andan. Det är en fördel att vi inte är en stor kommun och att vi har nära till beslutsvägar, säger Caroline Pamp.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.