Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Kvalitetskultur som bygger på reflektion

Verksamhetsutveckling En kvalitetskultur där lärare och pedagoger stimuleras till ständiga reflektioner kring möjliga förbättringar. Det blev resultatet av ett utvecklingsarbete inom utbildningsförvaltningen i Lomma kommun som startade från noll.

Kvalitetskultur som bygger på reflektion
Thomas Ladö och Martin Persson, Lomma kommun. Foto Christian Almström.

Skolinspektionens tillsyn blev startpunkten för att utveckla en kvalitetskultur inom utbildningsförvaltningen i Lomma kommun.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Utbildningsförvaltningen i Lomma kommun, en dryg mil norr om Malmö, har på senare år visat framfötterna för ett framgångsrikt kvalitetsarbete med goda resultat och hög måluppfyllelse.

Men riktigt så ljus var inte bilden för bara några år sedan. Förvaltningen, som omfattar totalt 1 400 förskolebarn och 4 000 grundskoleelever, blev 2013 föremål för Skolinspektionens tillsyn av kvalitetsarbetet – med ett häpnadsväckande resultat.

– Den visade att det överhuvudtaget inte fanns något kvalitetsarbete – ingen resultatredovisning, ingen analys, inget utvecklingsarbete. Allt som är centralt i ett kvalitetsarbete saknades, konstaterar Martin Persson, som anställdes som förvaltningschef fyra år senare.

Grönt ljus för kvalitetskultur

I slutet av 2014, året efter att Skolinspektionen genomfört sin tillsyn, rekryterades Thomas Ladö, med förflutet från Lunds universitet, som kvalitets- och utvecklingsledare med det brådskande uppdraget att sätta spaden i jorden för en ny modell för kvalitetsarbete.

– Redan tidigt bestämde vi oss för att vårt kvalitetsarbete ska vara innovativt, byggas från grunden och göra alla delaktiga, säger han.

Fakta

Fem grundpelare i Lommas utvecklingsarbete

  1. Kvalitetskultur före strategi.
  2. Nyfiket lärande.
  3. Smarta innovativa digitala lösningar.
  4. Framgångsfaktorer före avvikelser.
  5. Gemensamt ägande i styrkedjan.

Kvalitetsarbetet gav snabbt resultat. 2017 kom Skolinspektionen återigen på besök för en förnyad tillsyn som den här gången gav Lomma kommun grönt ljus på alla punkter. På drygt två år hade förvaltningen byggt upp ett kvalitetsarbete som uppfyllde författningens krav.

Det primära är inte att tillfredsställa Skolinspektionen, utan att utveckla ett kvalitetsarbete som skapar engagemang och bidrar till att ge alla barn en likvärdig utbildning.

Men de kvalitetsansvariga lät sig inte nöja sig med det.

– Det primära är inte att tillfredsställa Skolinspektionen, utan att utveckla ett kvalitetsarbete som skapar engagemang och bidrar till att ge alla barn en likvärdig utbildning, förklarar Martin Persson.

Inspektionen blev starten

Skolinspektionens tillsyn fick därför mer karaktären av startpunkt än slutpunkt för kvalitetsarbetet. Faktum är att det hänt mer efter än före 2017, konstaterar Thomas Ladö.

Thomas Ladö, kvalitets och utvecklingsledare jobbar med kvalitetskulturen. Foto Christian Almström.
Thomas Ladö, kvalitets och utvecklingsledare. Foto Christian Almström.

– Det är en sak vad Skolinspektionen kräver och en annan sak vad som driver skolutveckling framåt. Det centrala i ett framgångsrikt kvalitetsarbete är att det finns ett ägande, att alla har samma uppfattning om vad som behöver förbättras. Först då får man bäring på resultaten, säger han.

Hela kvalitetsbuffén

Vad är då hemligheten bakom det framgångsrika förbättringsarbetet? Några etablerade verktyg och färdiga kvalitetsmodeller har inte använts, berättar Thomas Ladö.

– Det är snarare så att vi plockat godbitar från hela kvalitetsbuffén, säger han.

En grundtanke är ändå att få till stånd en kvalitetskultur där alla känner sig delaktiga. Kultur och struktur måste visserligen gå hand i hand – men införas i rätt ordning, menar Martin Persson.

– Det kan vara förödande för ett kvalitetsarbete att börja med strukturen – åtminstone i en relationsbaserad verksamhet som utbildning, betonar han. Först när kulturen är på plats finns jordmånen för strukturella förändringar. Det räcker inte att skriva en massa dokument och förledas tro att de ska få genomslag i organisationen.

Ser framgång

I utvecklingen av kvalitetskulturen har lärare och pedagoger en nyckelroll, där fokus ligger på framgångsfaktorer snarare än på problem.

– Vem är det som påverkar elevernas lärande mest? frågar Martin Persson retoriskt. Jo, det är naturligtvis lärare och pedagoger. Därför har vi strävat efter att på olika sätt skapa psykologisk trygghet och stimulera det kollegiala samspelet – grundpelarna i kvalitetskulturen.

Lomma kommun jobbar med kvalitetskulturen.
Lomma hamn.

Ständiga reflektioner

Många verksamheter inte minst inom den offentliga sektorn brottas med frågan om hur kvalitetsarbetet ska följas upp. Det är inte lika lätt att hitta övergripande mätetal och avstämningspunkter som i till exempel en varuproducerande verksamhet. Enligt Thomas Ladö är det också ett tankesätt som man frångått i Lomma kommun.

– De som bäst kan bedöma utfallet av kvalitetsarbetet är professionen själva. Därför strävar vi efter att lärare och pedagoger på egen hand ska utvärdera sitt pedagogiska hantverk genom kontinuerliga reflektioner – individuellt och i grupp, förklarar han.

Thomas Ladö gör en jämförelse med ett fotbollslag som förlorar eller spelar oavgjort i en match. Ingen tränare lämnar laget åt sitt öde, utan samlar direkt spelarna i omklädningsrummet för analys och eftertanke. Varför gick det som det gick? Vad kan förbättras till nästa match? Vad behöver vi träna på?

Samma tankesätt måste tillämpas av personalen på förskolor och grundskolor, menar han.

– Enligt Einstein är höjden av galenskap att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Det gäller även inom utbildning, understryker han.

Flera kommunikationskanaler

För att stimulera till dialog på olika plan i organisationen har Lomma kommun infört flera olika typer av kommunikationskanaler:

  • Lärrapport är förvaltningens presentation till politiken.
  • Lärstämma är en mötesplats för politik, förvaltning och rektorer för att få en djupare förståelse kring uppdraget.
  • Lärseminarium är en uppföljande verksamhet om utvecklingsområden i samband med att förvaltningen besöker förskolor och grundskolor.
  • Lärventilering är en minde seminarieverksamhet där rektorerna får direkt återkoppling på sin kvalitetsrapport av förvaltningen.

Både Martin Persson och Thomas Ladö betonar vikten av att förvaltningsledningen visar ett äkta engagemang för kvalitetsarbetet. När rektorerna sammanställt sina kvalitetsrapporter deltar skolledarna i genomgångar, ställer nyfikna frågor och ger feedback. Hur går utvecklingsarbetet? Ser ni någon effekt? Vad kan göras bättre?

– Det gäller att hela tiden vara på tårna och inte tappa fokus. Annars blir kvalitetsarbetet bara en pappersprodukt – utan innehåll, säger Martin Persson.

Kultur skapar struktur

Efter flera år med systematiskt kvalitetsarbete börjar nu kvalitetskulturen sitta i väggarna och även ge struktur åt verksamheten.

– Senast i dag satt jag med en rektor och gav feedback på en kvalitetsrapport. Rektorn berättade då att eleverna på skolan reagerat på att alla lektioner på skolan inleddes på olika sätt. Det utmynnade i att lärarna kom överens om en gemensam struktur för lektionerna – ett bra exempel på kollegialt lärande där kultur och struktur skapar trygghet för både elever och lärare, säger Martin Persson.

En tydlig konsekvens av kvalitetsarbetet går också att finna i betygsresultaten. På fem år har andelen behöriga niondeklassare ökat från 93 till 96 procent, inklusive nyanlända. Två av fyra enheter har till och med nått 100 procents behörighet.

– Målet är att nå 100 procent på samtliga enheter. Vi vill inte ha elever som saknar behörighet till gymnasiet och blir marginaliserade redan i unga år, förklarar Martin Persson.

Guldtrappan till förskolan

Digitalisering ingår också som en viktig del i kvalitetsarbetet – inte som ett mål i sig, utan som ett verktyg för att nå målen. All personal har nu tillgång till samma enkla, lättanvända produkter som bygger på Google-plattformen för att sänka de digitala trösklarna.

Det har bland annat resulterat i att förskoleverksamheten i Lomma kommun nyligen tilldelades kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan för sitt framgångsrika sätt att möta utmaningarna med utnyttjande av digitaliseringens möjligheter.

Men även om kvalitetskultur nu är väl etablerat är ambitionen att ständigt bygga på med nya insatser för att nå ännu längre. Ett exempel är de professionsprogram som är kopplade till kvalitetsarbetet och som är till för att ge skolledare, lärare och pedagoger fortbildning inom olika områden.

Anpassad fortbildning

Fem program genomförs per år till en kostnad av cirka en halv miljon kronor och med ett innehåll som bestäms av deltagarna själva. Om till exempel förskollärarna uttrycker önskemål om att bli bättre på att organisera förskolans lärmiljöer sätter de förvaltningsansvariga samman ett program med 10 – 12 deltagare. En halvdag i månaden under ett år träffas deltagarna tillsammans med forskare inom området, för att på så sätt få ny kunskap som sedan kan omsättas i praktiken.

– Kvalitetsarbetet blir aldrig färdigbyggt – hela tiden lägger vi på nya lager. Nu har vi kommit till den punkt när den enskilde ser fördelarna och driver på arbetet. Ingen vill stå kvar på perrongen – alla vill vara med på utvecklingsresan, sammanfattar Thomas Ladö.

Fem grundpelare i Lommas utvecklingsarbete.

  1. Kvalitetskultur före strategi.
  2. Nyfiket lärande.
  3. Smarta innovativa digitala lösningar.
  4. Framgångsfaktorer före avvikelser.
  5. Gemensamt ägande i styrkedjan.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.