Inga produkter i varukorgen.
Kvalitetsmätningar står och dammar
Kvalitetsmätningar görs – men i stället för att användas står de och samlar damm.
I alla fall inom skola, vård och omsorg.
Privata företag använder ofta mätningarna mer medvetet.
Det är Magnus Holmström, prefekt vid forskningsprojektet Centrum offentlig marknad, som är en del av den ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet, som står bakom forskningsrönen.
I studien, som har finansierats av Svenska kommunalarbetareförbundet, Sveriges kommunförbund, Landstingsförbundet och Svenskt Näringsliv, kommer Holmström fram till att de kvalitetsmätningar som görs inom skola, vård och omsorg inte används på rätt sätt. I stället för att användas som ett stöd när organisationen ska utvecklas står mätningarna för det mesta och samlar damm i någon bokhylla.
Enligt lagen är vård, skola och omsorg skyldiga att mäta kvaliteten. Det kan exempelvis ske via enkäter till elever, föräldrar, patienter, hemtjänsttagaren, anhöriga eller angående arbetsmiljön. Enkäter som också görs, men där resultatet mest hamnar i en pärm utan att något konkret händer.
– Det fungerar inte bra inom den offentliga sektorn. Få vet egentligen varför de mäter kvaliteten, och de för det för att de är tvungna enligt lagen, säger Magnus Holmström.
Skillnaden mot privata företag är stor. Där används kvalitetsmätningarna som ett konkurrensmedel i jakten på anbud. Mätningarna finns med på ett mer naturligt sätt, exempelvis i marknadsföringen.
– I de privata företagen är det vanligt att jämföra sig med andra, konkurrens är en drivande kraft, säger Magnus Holmström.
Hur skulle då en kvalitetsmätning användas på bästa sätt?
– De skulle kunna bidra till att lösa problem inom exempelvis vård och äldreomsorg genom att peka på brister som kan förekomma i rutiner, säger Magnus Holmström.
De kan också användas som underlag för val av skola eller sjukhus, menar Magnus Holmström.
– Jag kanske vill se och jämföra skolor så att den, exempelvis, passar mig och mitt barn på bästa sätt. Men då gäller det att det finns jämförbart material.
Och det är just det som är ett stort problem inom den offentliga sektorn mätningar – det finns ingen referensmaterial, inga fasta objektiva variabler som kan ”bevisa” hur kvaliteten är.
– Men eftersom alla mäter på olika sätt går det inte att jämföra kvaliteten mellan exempelvis två olika skolor, konstaterar Magnus Holmström. Skulle man ha bra kvalitetsmätningar skulle det vara lättare att se vad som ger medborgarna kvalitet.
