Kvalitetsprofessorn var före sin tid – säkrade leveranskedjor

Gehöret dröjde ett decennium

Roy valde elektroingenjörprogrammet i Borås. År tre under utbildningen läste han en kurs som hette kvalitetsteknik. Efter det var han fast.

– Jag ville bara läsa mer, och läste ett års kvalitetsstudier på Arizonas universitet, som då var bäst i världen på detta. Samtidigt tog jag en master i skivteknik.

När han kom hem från USA doktorerade han på Chalmers i kvalitetsdriven logistik och värdekedjor – samtidigt som han undervisade på Högskolan i Borås.

– Min forskning visade att man ska producera nära marknaden och att man måste ha minst två olika leverantörer på i olika geografiska områden. Då, 2009, var det inte så många som tog till sig mina fynd – men nu använder sig flera företag av min forskning. Kanske på grund av alla kriser som har skett de senaste åren, säger han.

Fem avgörande faktorer

Roy Andersson tog fram fem faktorer som skapar en trygg leveranskedja. Man måste vara riskmedveten, innovationsledd, agil, inte växa så fort att kulturen inte hinner spridas, man måste kunna samarbeta med sina konkurrenter – för det är egentligen framförallt underleverantörer som konkurrerar med varandra.

Forskningen var Roy Anderssons grej. Han hade hittat hem. Efter doktorsexamen dröjde det inte länge innan han upptäckte Thailand.

Hur kom det sig att du hamnade i Thailand?

– För 14 år sedan skapade vi en utbildning på Högskolan i Borås som hette International business engineering. Hälften av de 30 studenterna var svenskar och hälften var utländska. Jag förlade tre terminer av utbildningen i Bangkok så fick de göra praktik på svenska företag där. Det blev väldigt lyckat.

Du ville fortsätta vara där efter det projektet?

– Ja, jag har sedan 10 år jobbat för Jönköping university och ordnar fortfarande praktikplatser i Thailand. Både på svenska företag och inhemska företag, och andra länder. Jag sitter i svenska handelskammaren i Bangkok och är på plats fyra gånger per år.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna inom Thailands kvalitetsarbete?

– Det är att man fortfarande befinner sig på en ganska låg nivå, jämfört med resten av världen. Exempelvis marknadsför vissa thailändska företag sig själva med att de är ISO-certifierade, men i Sverige är ju det en hygienfaktor – ett ”default-värde”. Så utmaningen är helt enkelt att komma ikapp.

– En annan utmaning är att många anställda i Thailand presterar bättre under en auktoritär styrning – det görs mer om chefen är på plats, vilket är en stor skillnad mot Sverige där man arbetar mer tillitsbaserat.

Var någonstans fungerar det riktigt bra i Thailand?

– Stora internationella företag som Autoliv fungerar ju minst lika bra i Thailand som på andra platser vad det gäller kvalitetsarbetet. De har 4000-5000 anställda i Bangkok och är helt papperslösa till exempel vilket många inhemska fabriker inte är. Och de arbetar helt och hållet enligt Lean-konceptet.

Hur skulle du säga att Sverige står sig globalt i kvalitetsarbetet?

– Det är många svenska fabriker som strävar mot 5.0 men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inte minst hos de små företagen.

Vad har drivit dig i ditt uppdrag?

– Att se framåtrörelse och utveckling. Att man hela tiden blir bättre och bättre. Och att det finns ett växande intresse för kombinationen av logistik och kvalitet. Jag brinner också för att lära ut hur man kombinerar Lean och Six sigma.

Vad tycker du är kvalitetsprofessionens viktigaste uppgift?

– Att sprida värdering som skapar effektivitet och förbättringar. Tidigare handlade det framförallt om tillverkning men idag är det kanske mer tjänster. Om man jobbar effektivt med ständiga förbättringar och tänker holistiskt kring kvalitet så skapar man en konstant värdeökning.

Vad skulle du säga är viktigt för branschen att tänka på just nu?

– De flest stora företag är internationella idag, så därför måste hela branschen brinna för internationalisering. Det är också därför vi vill att våra studenter ska skolas in i det från start.

Hur tänker du kring att kvalitetsbegreppet breddas?

– Kvalitetsbegreppet breddas för att det utgår från kundens behov. I och med att kundernas behov ständigt förändras ligger den stora utmaningen i att hänga med, och dessutom överträffa kundens förväntningar. Det är då kunden börjar prata gott om en.