Hur hamnade du inom kvalitetsområdet?
Kvalitetsprofilen Sofie Semb: ”Vi leker in förbättringarna”
En jobbig medarbetare som ställde massor av frågor. Så beskriver Sofie Semb sig själv under sin första tid som socionom. Frågorna ledde henne till kvalitetsavdelningen. Där känner hon sig hemma!

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
FAKTA
Sofie Semb
- Ålder: 40 år.
- Bor: Malmö.
- Gör: Förbättringsledare på Humana.
- Karriär: Utbildad socionom med master i kvalitetsarbete. Har jobbat i elva år på Humana, bland annat som kvalitetsutvecklare, affärsutvecklare och förbättringsledare.
– Jag är ett av barnen som vuxit upp med erfarenheter som hamnar inom socialtjänstlagen. Så jag valde en socionomutbildning för att jag ville förstå min egen resa och hade en önskan att ge tillbaka. När jag började jobba blev jag intresserad av hur organisationer fungerar och vilka förutsättningar de ger sina medarbetare. På Humana upptäckte jag att kvalitetsarbetet gav svar på många av mina frågor. Och när man frågar mycket på Humana får man möjlighet att göra. Så jag började nog som en rätt jobbig medarbetare. Men på kvalitetsavdelningen kände jag att jag hade hamnat rätt!
Hur definierar du kvalitet?
– Socialstyrelsen har en definition som handlar om att uppfylla krav och mål för verksamheten. Den fokuserar mycket på kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Men för mig behöver en kvalitetsdefinition fokusera på kundens behov och förväntningar – och på själva förbättringsarbetet. Jag gillar Avedis Donabedians förhållningssätt. Han sa att kvalitet i slutändan handlar om kärlek. Har man kärlek till sitt arbete kan man arbeta sig baklänges till att studera och förbättra sitt system.
FAKTA
Sofies framgångsfaktorer för en lyckad förändringsresa
- Ta med kunden! Se till att kundens röst är tydligt representerad och helst som en medlem i förbättringsteamet. Då går det nästan inte att misslyckas. Det händer väldigt mycket när kunden är med.
- 2Leta efter roten. Kom så nära orsaken till problemet som möjligt innan ni försöker lösa det.
- Börja i liten skala. Om ni börjar testa i liten skala och skalar upp kan ni involvera fler. Då hinner ni förankra ert varför och hur ni vill jobba.
- Väck glädjen. Börja med det som väcker medarbetarnas engagemang. Att ha lyckats en gång ger mersmak.
Vilken är den viktigaste kompetensen?
– Det viktigaste jag gör är att få dem som är experter på sitt jobb att lösa sina problem. Mina viktigaste kompetenser är att kunna hjälpa organisationen att lyfta blicken och att vara en bra facilitator. Plus förmågan att kunna sammanfatta det vi gör. Många gånger upplever jag att vi pratar om förbättringsarbete, men förstår inte att det är det vi pratar om. Att vara en god kommunikatör är en del i det. Jag bidrar med att skapa en gemensam vision som handlar om förbättringar. Tidigare har vi pekat på avvikelser, nu pratar vi mer om förbättringar.

Vilket stöd har du från ledningen?
– Jättebra! Bara det faktum att man har instiftat en roll som förbättringsledare, säger mycket om ambitionsnivån. Inom kvalitetsprofessionen pratar vi mycket om vikten av ledningens engagemang. Men förbättringskunskap är tvärvetenskapligt och komplext, vi kan inte förvänta oss att ledningen kommer till bordet full av engagemang. Däremot har de engagemang för vad verksamheten ska leverera för dem vi är till för och för dem som arbetar i organisationen. För mig har det blivit tydligt att om vi har ledningens förtroende så räcker det långt. Engagemanget kommer när vi kan visa på resultat av förbättringsarbetet.
Vad driver dig i ditt uppdrag?
– Jag lockas av komplexa problem, att bena och dra i dem. Jag gör det för att jag tror på min organisation och vill göra det så bra som möjligt för dem vi finns till för.
Hur skapar du medarbetarengagemang kring kvalitet?
– Den är enkel att svara på! Jag lurar in dem i ett förbättringsarbete! Det bästa sättet att få medarbetare att förstå vad systematiskt förbättringsarbete handlar om är att bjuda med dem, så att de får uppleva det inifrån.
Vad är du mest stolt över att ha lyckats med?
– Att vi har lyckats att börja ”leka” in det här med förbättringsarbete med hjälp av digitala verktyg, som Menti och många av Microsofts applikationer. Tillsammans har vi skapat en vision som nu sprider sig fort och där förbättringsarbete är något kul. Vi använder gamification och ”Humanatons” (hackathons). Senast fick ett av våra affärsområden in 50 förslag till sin affärsplan utifrån de mål och utmaningar som medarbetarna såg.
Vilka metoder och verktyg använder du?
– Vi börjar med en intressentanalys för att identifiera vem som är kund och andra viktiga intressenter som kan ställa krav eller som påverkas. Sedan använder vi fiskbensdiagram och 5 varför för att göra en rotorsaksanalys. Vi har flera mallar för att dokumentera åtgärder och resultat. Påverkansdiagrammet är en personlig favorit.
Hur ser du på balansen mellan struktur och kultur?
– Vi var mycket i strukturen i många år. Nu upplever jag att vi har mer fokus på kulturen och systematiken. Min personliga övertygelse är att kulturen är nyckeln. Om inte strukturen ger mening kommer ingenting att ske. Då blir kvalitetsorganisationen snabbt den som tjatar och påminner. Fyller vi arbetet med mening kommer i stället organisationen att berätta för oss vilken struktur som behövs för att få det att fungera.
Hur vill du se rollen i framtiden?
– Jag upplever att jag och mina kollegor jobbat hårt för att skruva på den förväntan som organisation och ledning har på oss som kvalitetsprofession. Det finns fortfarande en förväntan ibland att kvalitetsavdelningen ska vara kontrollanter. Då är det vårt ansvar att visa att vi kan bidra med annat som ger nytta. Det är en överlevnadsfråga för oss som profession, vi måste visa att vi bidrar till resultatet!