Thomas Ladö kommer från en lärarsläkt och har fått undervisningsintresset med sig i sitt DNA, som han uttrycker det. Han är legitimerad gymnasielärare och arbetade ett antal år som det, men 00-talets nya gymnasieantagning i kombination med minskade elevkullar gjorde att det blev ett överskott av gymnasielärare. För snart 15 år sedan började han därför att arbeta som projektledare istället.
Han vill göra skolans kvalitetsarbete lustfyllt igen – ”Brinner för att förgöra new public management”
Kvalitetsrollen
Hur blev skolans kvalitetsarbete så tråkigt att kattungar - om än bildligt talat - dör av det? Thomas Ladö, kvalitetsledare i Lomma kommun har svaret och lösningen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Min pedagogiska examen gick att använda inom olika sorters utvecklingsprojekt i Skåne. Sedan hittade jag tillbaka med utbildningsvärlden, i Lomma kommun, men då inte i klassrummet utan utvecklande ihop med skolchefer och lärare, säger han.
Under sina år som kvalitets- och utvecklingsledare i Lomma har Thomas Ladö utvecklat en slags allergi mot floskler, rankningsbesatthet och det han kallar ”systematiskt kvantitetsarbete”. Det är nämligen det mycket av skolans strategiska kvalitetsarbete kokas ner till, förklarar han.
– Man tappar bort klassrumsrealismen och de som befinner sig där. Jag och många med mig känner att vi brinner för att förgöra new public management eftersom det förhållningssättet dödar lärarkårens energi och den inre motivationen, säger han.
I sin nya bok Varning för kvalitetsarbete (Gleerups, 2024) beskriver Thomas Ladö hur politiker, skolledare och lärare kan tänka för att omvandla kvalitetsarbete i skolan från något meningslöst och själsdödande till meningsfullt och lustfyllt.
Han illustrerar problematiken med ett citat från en frustrerad Malmö-lärare; “Varje gång någon säger systematiskt kvalitetsarbete dör en kattunge”. Så stor är alltså motviljan, och det är inte en slump förklarar han.
Han önskar att utbildningsväsendet och samhället i stort kunde låta sig inspireras av idrottsrörelsen.
– Där är man besatt av kvalitet och att lära av varandra. Inom idrotten finns hela staber av personer som utvärderar arbetet utifrån ett kvalitetsperspektiv. När det kommer till skolan har begreppet ofta feltolkats. Man har fokuserat på att leta fel och framförallt inte litat på professionens kompetens. Kollegialt lärande är tyvärr ett ganska nytt begrepp.
Vad är kvalitetsrollens viktigaste uppgift?
– Föreställ dig en fotbollsmatch som inte följs upp. Att ingen analyserar vad som bidrog till resultatet. Det är liksom grejen med kvalitetsfunktionen. Att inte bara springa vidare utan faktiskt stanna upp och reflektera. I mångt och mycket handlar det om värdeskapande arbete och göra det bättre för de som man jobbar för och även se till att kvalitetsarbete tolkas och materialiseras rätt samt väcker lusten till ständig förbättring.
Vad är de största utmaningarna på din arbetsplats just nu?
– Utveckling är ofta förknippat med förändring av arbetssätt. Och alla gillar utveckling men inte alltid förändring. Vi är en stor verksamhet med många människor och alla måste med på tåget. Varenda kotte.
Vad är nyckeln till en framgångsrik förbättringsresa?
– Nyckeln är att inte göra det så tråkigt att kattungar dör. Att vända på perspektivet och bygga underifrån. Att appellera till den inre motivationen. Utgå från uppdraget och fånga vad som sker på det pedagogiska verkstadsgolvet. Sen handlar det chefer som går före och verkar för att skapa psykologisk trygghet. Min nuvarande chef, Roberto, är en sådan ledare.
Hur skapar du medarbetarengagemang kring kvalitetsfrågor?
– Genom mötet med människor! Att inte utveckla några färdiga produkter, utan istället involvera. Genom samarbete skapas i de flesta fallen bättre underlag för beslut. Det skapar ett ägandeskap, och på så vis stärks lusten till att utföra arbetet.
Vilka metoder och verktyg använder du i ditt arbete?
– Jag gillar Maslows behovspyramid och jag tror verksamheter har sin egen behovstrappa. Man får designa upplägget utifrån det. Sen är jag inte en pärmlover utan älskar digitalitet. Digitala strukturer och användarvänligt perspektiv. Kvalitetsarbete ska vara enkelt. Utmaningen ska ligga i analysen.
Hur ser du på balansen mellan struktur och kultur?
– Verktyget för att få fart i förändringsprocesserna är att börja med kulturen. Om kulturen är bra är det toppen om det äter strategin till frukost.
Har kvalitetsrollen förändrats sedan du började?
– Som tur är börjar mäthetsen minska inom kvalitetsarbete. Och den som tidigare pratade om kvalitet mätte det ofta genom kvantitet. Rollen förändras utifrån att kravbilden ökar och vi behöver bli bättre på att leda saker i bevis och argumentera för hur vi vet det vi vet. Ofta handlar det om att få det kommunala hjulet att lira ihop med det statliga.
Vilket konkret resultat har kvalitetsarbetet gett upphov till?
– Bättre undervisning, bedömning, myndighetsutövning och likvärdighet. Likaså ökad professionalisering, måluppfyllelse, positiva elever och vårdnadshavare. The list goes on.
Hur arbetar du värdeskapande?
– Jag tycker det är viktigt att vara inkännande och lyssnade och utgå från verksamhetens behov och hjälpa till där det behövs. Det är väldigt situationsbaserat och kan till exempel handla om att stödja verksamhetschefer, pedagoger eller ge skolchefen fullgod kännedom om verksamheten.
Thomas Ladö
Gör: Kvalitets- och utvecklingsledare, Lomma kommun
Ålder: 48 år
Familj: Fru och två barn
Född: Nyköping
Bor: Lomma
Intressen: Mänskligt beteende, framtid, musik och klassiska Mustanger.
Inspirationskällor: Erving Goffman, Donald Schön, Rosa Parks och Keith Richards.