Inga produkter i varukorgen.
Swedac: Personcertifiering säkrar kompetensen
Kvalitetsrollen
Personcertifiering används i dag som en slags kvalitetsstämpel inom nästan ett 20-tal olika yrkeskategorier. Certifieringarna utförs av ackrediterade certifieringsorgan i syfte att säkra kompetensen för olika yrkesgrupper.
Emma Ekberg är bedömningsledare på Swedac. Foto: Privat, Adobe Stock
Swedac har sedan början av 1990-talet utfört ackreditering för personcertifiering inom både det så kallade tvingande området, som styrs av myndighetsföreskrifter, och frivilliga området.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Inom det tvingande området är motivet främst att säkra kvaliteten på arbetsuppgifter som annars kan vara svåra att kontrollera i efterhand, som till exempel en svetsfog på ett stort tryckkärl. Personcertifiering har då införts som krav för att bekräfta kompetensen hos svetsaren och därmed trygga säkerheten för användarna.
Inom det frivilliga området används personcertifiering främst som ett verktyg för att kontinuerligt säkra och höja kompetensen inom olika yrken.
Ökat intresse för området
Bland de yrkesgrupper som kan certifieras finns till exempel kontrollansvariga för byggen, energiexperter, kyl- och värmepumpstekniker, personal som arbetar med oförstörande provning, pannoperatörer, besiktningstekniker och svetsare/lödare.
Swedac har hittills ackrediterat 16 certifieringsorgan för certifiering av personer.
– Vi ser ett ökat intresse för området med många frågor och dialog med kravställare på olika nivåer, säger Emma Ekberg, bedömningsledare på Swedac.
Den standard som ligger till grund för ackreditering inom området är ISO/IEC 17024. Standarden ställer en rad ”kvalitetstypiska” krav, som till exempel att certifieringsorganet har ett förbättringsarbete i form av interna revisioner och processer för klagomål och överklaganden samt övergripande styrning kopplat till bland annat policies och mål i kombination med ledningens genomgång. Men även opartiskhet och säkerhet, resurser som personal, lokaler och utrustning samt detaljer i själva certifieringsprocessen regleras genom standarden.
Kravspecifikationen avgörande
En bra och tydlig kravspecifikation som sedan ligger till grund för certifieringen är också avgörande. Kraven kan vara formulerade i till exempel en standard, myndighetsföreskrift eller branschdokument. Några parametrar som kan regleras i kravspecifikationen är utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet, specifika kunskaper, examinering, recertifiering och tid för certifikatets giltighetstid.
– Det viktiga är att kravspecifikationen är väl förankrad bland intressenterna för att exempelvis inga tolkningstvister ska uppstå, säger Emma Ekberg.
