Dagens kvalitetsbransch domineras av ”kvinnligt” kodade värden

Även om Åsa Rönnbäck trivdes med forskaruppdraget ville hon börja praktisera all den kunskap hon tog del av, och så föddes hennes hjärtebarn Förbättringsakademin. Via sitt företag hjälper hon verksamheter att organisera för kvalitetsutveckling och att mäta och utveckla kvalitetskultur.

– Det traditionella kvalitetsbegreppet har växt fram från industrin. Eller, det är snarare så att metoder och verktyg har fötts fram inom industrin, så som ISO och andra standarder. Inom de områdena har det länge varit män som har dominerat branschen. Och män rekryterar män. Men mina uppdragsgivare är primärt kvinnliga chefer som sagt, säger hon.

Två motstridiga perspektiv

Hon tror att det är dags att sticka hål på föreställningen om att kvinnor är manstillvända och inte vill hjälpa varandra eller att de baktalar varandra.

– Det finns ganska ny forskning från Umeå universitet, några år gammal bara, som visar att det är en myt att kvinnor har svårt för att samarbeta med varandra. Jag ser mig själv som ett vandrande exempel på det, säger hon.

Det faktum att det finns en statisk och en dynamisk syn på kvalitet är också en aspekt som utmanar klassiska maktpositioner menar Åsa Rönnbäck.

– Den statiska handlar om kvalitetssäkringar och att efterleva lagar och krav. Det är väldigt ISO-dominerat. Den andra grundsynen är den dynamiska som handlar om att finnas till för kund eller användare – och där huvudfokus är ständiga förbättringar, säger hon.

Det dynamiska perspektivet inbegriper också, mer än det statiska perspektivet, ledarskap och kultur – eftersom det dynamiska perspektivet påverkar hela organisationen. Det ligger på alla anställda att bli mer kundfokuserade och få ordning på processerna. Dagens kvalitetsarbete borde röra sig alltmer mot så kallade mjuka värden, ett begrepp som enligt många blir missvisande, eftersom dessa värden ofta är helt verksamhetskritiska.

– Det handlar om att få såväl ledning som medarbetare att se varför kvalitetsfrågan är viktig. Det är inte alltid enkelt att försöka göra förbättringsarbetet enkelt, för det handlar ju inte om att man ska stå och slå ISO-dokument i huvudet på någon, säger hon och skrattar.

– Verktygen ska vara ett stöd, ingenting annat.

Organiskt håller längst

Åsa Rönnbäck vet inte hur det är att som kvinna arbeta inom en klassiskt industriell kvalitetsfunktion, men hon hoppas att situationen har blivit bättre även där. Annars ligger samhället risigt till menar hon.

– I en alltmer komplex samtid måste vi prata mer om organisation och kultur än om struktur. Det gäller såväl privat som offentlig sektor. Det är 15 år sedan jag disputerade och jag är präglad av hur det är där jag befinner mig idag, men oavsett var man befinner sig måste man tänka mer aktivt på hur man tillämpar förbättringar.

– Vi kan inte ta någonting utifrån och trycka in det i organisationen. Om vi vill lyckas med dagens utmaningar måste en förändring ske organiskt – med ett tydligt engagemang från alla inblandade. Man som kvinna.