Så drabbas välfärdstjänsterna av färre nya invånare

Johan Magnusson är professor i informatik och företagsekonomi, och ser stora risker med den demografiska utvecklingen.

–  Samhällskontraktet som det har sett ut tidigare att behöva skrivas om och vi kommer ställas inför betydande målkonflikter. Här hoppas jag att man agerar snabbt och väljer att utveckla verksamheterna innan det är för sent, säger han.

Enligt Johan Magnusson kan prognosen kring välfärdens dalande kvalitet redovisas i åtta följande punkter:

1. Vi kommer att få en snabbt accelererande nivå av vakanser som en konsekvens av svårigheter att finna kompetens.

2. Det kommer särskilt att utmärka sig i områden med låga kompetenskrav där tillverkningsindustri är ett bättre alternativ i termer av arbetsmiljö och förhållanden, än exempelvis äldreomsorgen.

3. Detta kommer i sin tur leda till att vi behöver kraftigt höja produktiviteten vilket kommer göras genom att vi inför ökad kontroll, inte en faktisk förändring av arbetssätt.

4. Detta leder till ytterligare försämringar i arbetsmiljö och tilltagande svårigheter att rekrytera och behålla personal inom bristyrken.

5. Ur detta kommer en snabb reduktion av kvalitet med konsekvenser i form av ökad dödlighet och stegrande sjukvårdskostnader.

6. Försök till att lösa detta kommer vara kortsiktiga och misslyckas och vi kommer att jaga utkontraktering av utförande av välfärd.

7. Genom utkontrakteringen faller sektorns relevans och vi landar i ett läge som ytterligare förstärker svårigheter att rekrytera och upplevt värde för sektorn som helhet. 

8. Detta i sig förstärker ytterligare sönderfallet av välfärden. 

Eskil Wadensjö är nationalekonom och professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Han ser precis som Johan Magnusson att stora utmaningar väntar svensk välfärd.

–  Det gäller dock inte bara Sverige. Aktiviteten när det kommer till föryngring av samhällen går ner i hela Europa. I Sverige ligger vi ändå bättre till än i exempelvis Öst- och Sydeuropa, säger han, och tillägger:

–  Det faktum att barnafödandet minskar gör att vi behöver mindre barnavård och barnomsorg, men de negativa effekterna kommer så småningom att bli kännbara med en åldrande befolkning, säger han.

Eskil Wadensjö tror ändå att vi inte ska vara alltför oroliga över att förlora kompetens och på sikt få en bristande kvalitet på välfärdstjänster.

– Det finns ingen anledning att vara alltför pessimistisk, för åtgärderna som läggs fram är många – en hel palett. Det handlar bland annat om att skapa system för att få in unga i arbetslivet snabbare än tidigare och parallellt med detta satsa på ett pensionssystem som gör det eftersträvansvärt att skjuta på pensionen, samt göra punktinsatser för de branscher som har det svårast att rekrytera, säger han.

Enligt Johan Magnusson räcker dock inte omfördelning av resurser. Man behöver istället fokusera på att automatisera det som kan automatiseras.

Inom äldreomsorgen skulle man exempelvis behöva införa alla sorters välfärdstekniker brett med motivet att skapa en bättre arbetsmiljö, samtidigt som man ser över arbetsformerna och hanterar missnöje bland brukare som får uppleva en förändring.

–  Man behöver prioritera arbetsmiljö kortsiktigt framför kvalitet för brukare och kostnadsreduktion. Man behöver frigöra betydande resurser för att stärka miljön, och se till att bygga på tekniska lösningar som har noll marginalkostnad och tydliga nätverkseffekter, säger han.