Kvarnhöjden – ingen vanlig skola

Karlstad kommun har tagit fram ett eget material för kvalitetsutveckling inom skolan, som i hög grad bygger på Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Alla skolor och förskolor i kommunen får delta i tävlingen. 1999 var det Kvarnhöjdens skola som belönades med kommunens kvalitetsutmärkelse. Det var en upplyftande händelse både för personalen och barnen på skolan.

– Det var jättehäftigt, nästan som om kungen kom på besök, när de kom kommunen och delade ut priset. Vi ordnade en stor fest med tårta till alla barn, minns Karoline Sjölander.

Fastän priset var riktat till personalen så fick alla barn vara med och dela glädjen. Så skulle det knappast fungera i en traditionell skola, men så är Kvarnhöjden inte heller en vanlig skola.

Hjälper barn med särskilda behov

Kvarnhöjden är en specialskola för barn med behov av speciellt stöd. Det kan handla om dolda funktionshinder som AD/HD och DAMP, men också om andra typer av sociala och emotionella störningar. Kön till skolan, som kan ta hand om cirka tio barn är lång. Just nu står ett tiotal barn på väntelistan.

– Behovet av anpassad undervisning är stort, många barn mår dåligt. Vi önskar att vi kunde hjälpa fler, säger Karoline Sjölander.

Noggrann dokumentation

För att ett barn ska få komma till Kvarnhöjden krävs utredningar och barnets utveckling dokumenteras noggrant under hela processen. Det gjorde att steget för personalgruppen att börja arbeta med kvalitetskriterier inte var så stort.

– Många frågor om hur vi arbetade hade vi redan dokumenterat innan vi började arbeta med kvalitetsverktyget, förklarar Karoline Sjölander.

Men helt okomplicerat var det inte att ta fram kriteriematerialet. Personalen var inte van att använda nya begreppen, exempelvis kändes ord som verksamhetsprocess och huvudprocess i början svårhanterliga.

– Det tog väldigt långt tid för oss att förstå begreppen och få ned tankarna på papper, berättar Karoline Sjölander.

Alla deltog

Kvalitetsutvecklingsarbetet inleddes hösten 1998. Under ett års tid ägnade Karoline Sjölander en dag per vecka åt att sammanställa remisser och dokument. Övrig personal deltog hela tiden med synpunkter och förslag. Kvarnhöjden har en ganska liten personalstyrka. I arbetslaget ingår två lärare, två fritidspedagoger och en specialpedagog. Det är något som underlättar kommunikationen, vilket visade sig vara en fördel i utvecklingsarbetet. Att personalen dessutom har gemensam barnfri tid på Kvarnhöjden var också till gagn för arbetet. Varje dag mellan 14.00 och 16.00 har alla i personallaget möjlighet att delta i möten.

– Till skillnad från andra skolor har vi mer tid avlagd för möten och diskussion av viktiga frågor under arbetstid. Det är nog en viktig förklaring till att vi har kommit en god bit på vägen i vårt kvalitetsarbete, tror Karoline Sjölander.

Huvudprocesser

Den viktigaste delen i kvalitetsarbetet var att beskriva vad arbetet på skolan egentligen går ut på och att förklara hur man går till väga för att nå det övergripande målet. Personalen kom fram till att verksamhetsidén är att på ett professionellt sätt hjälpa barn med behov av speciellt stöd till utveckling och att de tre huvudprocesser är:

– att skapa relation, motivation och lust att lära.

– att stödja och samarbeta.

– att stödja och skapa nätverk.

Till grund för såväl verksamhetsidé som processer ligger personalens värderingar. På Kvarnhöjden tror man på att alla barn kan utvecklas och på individens förmåga att påverka och ändra sitt liv, om de ges rätt förutsättningar.

– Vi börjar alltid vårt arbete med att försöka bygga upp en relation med barnet. De är ofta tilltufsade när de kommer hit och behöver väldigt mycket stöd och beröm för att utvecklas, säger Karoline Sjölander.

Mycket beröm

Eftersom barn med AD/HD och DAMP är individualister och har svårt att samarbeta och koncentrera sig får de mest negativ uppmärksamhet i den vanliga skolan. På Kvarnhöjden anstränger sig personalen för att se och att uppmuntra varje enskild elev. Varje barn har en individuell handlingsplan som innehåller långsiktiga och kortsiktiga mål. Det förstnämnda målet kan handla om att barnet ska kunna komma tillbaka till den vanliga skolan med lust och självförtroende.

– Exempel på ett kortsiktigt mål kan vara en så enkel sak som att ha med sig sin väska när de kommer till skolan, säger Karoline Sjölander.

Handlingsplanerna följs upp genom möten med föräldrar och barn. I de fall som de sociala myndigheterna är inblandande samarbetar man också med dem.

Kontakt med hemskolan

Man lägger sig också vinn om att barnen håller kontakt med sin hemskola. Efter några månder på Kvarnhöjden börjar barnet besöka sin hemskola en lektion i veckan i sällskap med någon pedagog.

– Det är viktigt att barnet håller kontakt med sin hemskola. Målet är ju att de ska komma tillbaka till sin gamla klass, förklarar Karoline Sjölander.

Allting som sker vid möten, besök och även viktiga saker som sker under den vanliga skoltiden förs in i barnets personliga mapp, så att det ska gå lättare att anpassa pedagogiken efter barnets behov. Det finns tydliga dokument för hur arbetsgången ser ut, vilket skapar trygghet för personalen speciellt för de som är nyanställda eller vikarier.

– Det är många som har sagt att de tycker att det är så skönt att arbetsgången finns nedskriven. Då är det bara att gå och kolla om det är något man undrar över.

En risk när man arbetar med kvalitetsverktyg är att man går vilse i pappersarbetet och tappar fokus på praktiska, enkla lösningarna. Det är ingenting som har hänt på Kvarnhöjden. Barnen skulle inte tillåta det.

– Vårt arbete bygger på sunt förnuft och mycket hjärta. Det enkla är oftast det som fungerar bäst, avslutar Karoline Sjölander.