Svårt uppnå jämställdhet i forskarkarriären

Den slutsatsen dras i en ny forskningsöversikt över nordisk forskning om jämställdhet. Det är Charlotte Silander, docent vid Linnéuniversitetet som har sammanställd studien tillsammans med tre forskarkollegor.

Andelen kvinnliga professorer i Norden har ökat från 14 till 29 procent sedan början av 2000-talet.

– Resultatet visar bland annat att publikationsmönster fortsätter att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Män publicerar mer, även om skillnaderna tycks minska. Det tar också längre tid för kvinnor än för män att bli professorer och tillgång till nätverk är avgörande för karriären hos unga forskare av båda könen, säger Charlotte Silander, docent i statsvetenskap och lektor vid Linnéuniversitetets institution för pedagogik, i en kommentar.

Nätverk en fördel

Unga män verkar ha bättre tillgång till nätverk än unga kvinnor, vilket tycks bidra med en sammanlagd fördel. Resultaten visar också att det inom forskningsområdet finns ett samband mellan forskarens kön och vilken typ av forskning som bedrivs.

I studien har forskarna gjort en review av befintlig forskning om genus och akademisk karriär i Norden, under åren 2003–2018. Totalt är det 74 artiklar från Web of Science (WoS) under den aktuella perioden som analyserats. Bland annat har de metodologiska och teoretiska synsätt som författarna använt i sin forskning granskats.

Charlotte Silander kommer under våren 2021 också att presentera ytterligare forskning där hon tillsammans med kollegor i andra nordiska länder, studerat vilka jämställdhetsaktiviteter.