Kvinnor i vården mest utsatta

Kvinnor anställda inom kommuner och landsting är de kvinnor som har absolut högst sjukfrånvaro. Hälsa, Arbetsliv, Kvinnoliv, HAK, är ett nationellt projekt som just nu håller på att utvärderas. HAK har under tre år, mellan hösten 1997 och årsskiftet 2000/2001, drivits av Folkhälsoinstitutet tillsammans med fem län som genomfört sammanlagt 14 olika lokala projekt. Syftet med projektet var att skapa en bättre hälsoutveckling för kvinnor anställda inom vården och omsorgen, framförallt undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Dessa arbetsgrupper utsätts för stora hälsorisker i sitt arbete med fysiskt tung belastning och ökade krav samtidigt som de har små möjligheter att själva påverka sin arbetssituation.

Försöka hitta metoder

HAK har varit ett metodutvecklingsprojekt som syftat till att hitta en metod som kan förbättra hälsan bland kvinnorna inom vården och omsorgen. Ungefär 1 500 kvinnor har deltagit i de lokala projekten och deltagarna själva beslutade och arbetade fram vilka aktiviteter och åtgärder som ville satsa på för att förbättra hälsan för just dem.

Utvärderingen på det nationella planet är ännu inte offentligt presenterad, men vissa slutsatser kan projektledaren för utvärderingen, Hans Brunnberg, redan nu redovisa.

Inte färre sjukskrivna

Gemensamt för de delprojekt som lyckats bra är att de haft en genomtänkt arbetsmodell som bygger på kvinnornas egna idéer om hur hälsan kan förbättras. Rambegreppet empowerment skulle genomsyra projekten och för de som lyckats med det har framgångarna varit större. Empowerment innebär en delaktighet från deltagarna och ett ansvar för sin egen situation.

Den nationella utvärderingen konstaterar att man inte se några förbättringar i antalet sjukskrivningar bland de som deltagit i projekten. Projektdeltagarna har istället, precis andra kvinnor inom kommun och landsting, ökat sjukskrivningarna under projektperioden. Däremot pekar utvärderingen på att projektdeltagarna har upplevt att arbetsmiljön blivit bättre, bland annat på grund av upplevelsen att arbetskraven minskat, att de är nöjdare med ledarskapet och att arbetstillfredsställelsen har blivit större. Det kan i sin tur ha betydelse för sjukskrivningar och hälsan på längre sikt.

– Det finns flera orsaker till att sjukskrivningarna ökat. Jag tror bland annat att projektdeltagarna har fått en större medvetenhet om hälsoaspekter och kanske väljer att stanna hemma när de mår dåligt. Men det är egentligen för tidigt att säga något om hälsoeffekterna. De modeller som fungerar måste nu integreras i verksamheterna innan man kan se hälsoeffekter på lång sikt, säger Hans Brunnberg.

Liten organisatorik effekt

Region Skåne har dock som ett av fem deltagande län presenterat utvärderingen för sina fyra lokala projekt. Resultatet visar att det går att dra tre övergripande slutsatser av Skånes projekt. För det första uppvisar alla lokala projekt samma mönster i själva genomförandeprocessen. För det andra har projekten främst lett till resultat på individ- och gruppnivå och eftersom förutsättningarna för projekten varit olika kan man dra slutsatsen att metoden har varit avgörande. Den tredje överipande slutsatsen som dras i Skånes utvärdering är att resultaten på organisatorisk nivå är beroende av inre organisatoriska förutsättningar. Projektens förankring i verksamheten och ledningens engagemang har varit avgörande faktorer för att nå organisatorisk effekt.

Delaktighet viiktigt

Den förbättring av den upplevda hälsan som skedde i första hand på indivd- och gruppnivå har inte att göra med organisatoriska förutsättningar utan det är metoden har hjälpt kvinnorna oavsett deras engagemang och intresse för verksamheten. I det avseendet konstaterar utvärderingen att Skånes metod har lyckats. Arbetsgrupperna i projekten har sinsemellan fördelat arbetsuppgifter som man tagit ansvar för och löst vilket har lett till både individuell- och grupputveckling.

Långsiktiga effekter

När det gäller effekterna på organisatorisk nivå så har den påverkats när deltagarna valt att arbeta med arbetsmiljöfaktorer som till exempel arbetsrutiner. Ett antal faktorer tycks dock vara viktiga för att kunna uppnå organisatorisk effekt. Ledningens engagemang, möjligheterna att förankra nya idéer i verksamheten, hur aktiv projektets styrgrupp har varit och frånvaron av organisatorisk turbulens. Högre effekt på den organisatoriska nivån måste skapas om de nödvändiga strukturella förändringarna ska kunna genomföras för att nå viktiga långsiktiga effekter på kvinnornas hälsa.