Rapporten, som baseras på olika undersökningar som Tillväxtverket tagit fram, visar att mångfalden ökat i näringslivet under perioden 2004 – 2017.
– Statistiken är ett viktigt beslutsunderlag för oss som jobbar med stöd och finansiering till företag. Vi hoppas att resultaten kommer att påverka hur insatser utformas och därmed skapa förutsättningar för ekonomisk omvandling. Risken är annars att vi missar de bästa företagen, de som har förmågan att utveckla och förnya näringslivet, kommenterar Helena Nyberg Brehnfors, enhetschef på Tillväxtverket.
Kraftig ökning
Av rapporten framgår att det i dag är fler företag som drivs av kvinnor och personer med utländsk bakgrund än någonsin förr. I förhållande till män är dock kvinnor fortfarande underrepresenterade – den grupp som är överlägset störst bland företagsledarna är män över 30 år med svensk bakgrund.
Den grupp där företagandet ökade allra mest procentuellt sett under perioden 2004 – 2017 var kvinnor över 30 år med utländsk bakgrund. Där ökade antalet operativa företagsledare från 14 400 till 29 500 personer – en ökning med 105 procent. En förklaring ligger i att det också är en grupp som ökat som andel av befolkningen under samma tidsperiod.
Det kan jämföras med gruppen manliga företagsledare över 30 år med svensk bakgrund som under samma tidsperiod ökade med endast 15 procent – från 260 000 till 300 000 personer.
Fler anställda
De företag som drivs av män har överlag fler anställda än de som drivs av kvinnor – men skillnaden har minskat. Antalet anställda växer snabbare i företag som drivs av kvinnor eller personer med utländsk bakgrund, som ökade sin personalstyrka med 87 procent (12 procent för män) respektive 82 procent (16 procent för personer med svensk bakgrund) 2014 – 2017.
Andelen företagare med utländsk bakgrund varierar dock kraftigt mellan olika delar av landet. Regioner med hög andel av befolkningen som har utländsk bakgrund har av förklarliga skäl också en högre andel företagare med utländsk bakgrund. När det gäller kvinnliga företagare är de regionala skillnaderna däremot små.
Tillväxtverkets rapport visar också att utbildningsnivån bland företagarna ökar stadigt. 2004 hade cirka 28 procent av företagsledarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 38 procent 2017. Mest välutbildade är kvinnorna, där nästan varannan – 46 procent – har högskoleutbildning jämfört med 34 procent av männen.
Kvinnor ser hinder
Rapportförfattarna har också granskat vilka hinder som olika personer upplever i sitt företagande beroende på kön, bakgrund och ålder. Generellt sett ser kvinnor större hinder än män för att bli företagare. De anser att företagandet känns för ekonomiskt osäkert och innebär mindre trygghet än en anställning.
Personer med utländsk bakgrund lyfter också fram hinder i form av svårigheter att få finansiering i kombination med många och krångliga regler.
Unga ser däremot inte lika stora hinder, men vet samtidigt inte hur de ska tillväga för att starta företag. Det är också unga företagsledare och företagare med utländsk bakgrund som uppvisar den största tillväxtviljan och som även har störst framtidstro.