Långsamt och dyrt – Lantmäteriet får hård kritik

Fastighetsbildning handlar om de åtgärder som görs för att nybilda eller ombilda fastigheter. I Sverige är det Lantmäteriet som har huvudansvaret, men 39 kommuner har också fått tillstånd att upprätta egen fastighetsbildningsverksamhet.

Efter att en hel del kritik på senare år riktats mot Lantmäteriet har Riksrevisionen nu genomfört en granskning av den statliga fastighetsbildningen.

Slutsatsen är att det finns stora effektivitetsproblem. Kritiken riktas inte minst mot de långa handläggningstiderna som dessutom blivit allt längre under en följd av år.

Lantmätare bristyrke

Problemen har bland annat att göra med att lantmätare är ett bristyrke och att myndigheten därmed har svårt att rekrytera utbildade lantmätare. Riksrevisionen bedömer att det heller inte är möjligt att öka antalet lantmätare tillräckligt inom rimlig tid och rekommenderar regeringen att genomföra en översyn som öppnar upp för en effektivisering.

– Det går att göra handläggningen enklare och snabbare. Men en föråldrad lagstiftning förhindrar digitalisering, till exempel att använda digitala koordinater istället för stolpar i marken. Att införa automatiserat beslutsfattande för vissa ärenden är ett annat viktigt steg, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Unik frihetsgrad för avgiftssättning

Granskningen visar också att Lantmäteriets avgifter för fastighetsbildning stigit till höga nivåer. Det har att göra med att Lantmäteriet har en monopolställning, att det ska råda full kostnadstäckning, att avgifterna sätts genom timtaxa och att myndigheten både får besluta om och behålla avgifterna.

– Inom statsförvaltningen är detta en närmast unik frihetsgrad som innebär att Lantmäteriet saknar tydliga incitament till kostnadseffektivisering, kommenterar Ingemar Delveborn, projektledare för granskningen.

Lantmäteriets avgiftsmodell innebär också att de som har ärenden hos myndigheten har svårt att i förväg få information om vad en förrättning kommer att kosta. Många överklagar sina fakturor till mark – och miljödomstolen, som sätter ned avgiften i mer än vart tionde fall.

Lantmäteriet håller med

Från Lantmäteriets sida delar man Riksrevisionens bild av att regelverket behöver utvecklas och moderniseras för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna.

– Vi delar helt och hållet Riksrevisionens slutsatser. Granskningen bekräftar områden som vi själva uppmärksammat och som vi arbetar på att förbättra, säger Tove Elvelid, verksamhetsområdeschef för Fastighetsbildning på Lantmäteriet till Kvalitetsmagasinet.

Jurister blir lantmätare

För att komma till rätta med kompetensbristen är flera åtgärder på gång, bland annat har myndigheten infört teamarbete och breddat rekryteringen genom att anställa och utbilda jurister i rollen som förrättningslantmätare.

Ett omfattande program har också startat för att utveckla digitalt stöd till handläggarna och underlätta dialogen mellan kunder och myndighet.

– Lantmäteriet har också ett utrymme för att utveckla avgiftsmodellen och vi gör justeringar inom det utrymmet löpande. Om vårt utrymme bör förändras är en fråga för Regeringen, säger Tove Elvelid.

Effekter på kort och lång sikt

När kommer åtgärderna ge konkreta resultat?

– Vissa åtgärder ger synbara resultat direkt och andra ger effekter på längre sikt. Till exempel ger en förbättrad e-tjänst för ansökan direkt positiva effekter både för kunden och för verksamheten. Att utveckla ett effektivt och robust teamarbete med cirka 1 100 medarbetare på 50 kontor är däremot ett långsiktigt arbete som är oerhört viktigt, men som inte ger snabba effekter, säger Tove Elvelid.