Lärarbristen hotar svenskt näringsliv – ”Orimliga skillnader i Sverige”

Skola Sveriges lärarflykt är kännbar i hela landet, men på glesbygden riskerar den dessutom att urholka statliga miljardsatsningar. Under ett riksdagsseminarium under onsdagen lyftes risker med situationen upp – men också konkreta lösningar för att ta sig framåt.

Lärarbristen hotar svenskt näringsliv – ”Orimliga skillnader i Sverige”
Fredrik Malm (L) och Claes Nordmark (S).

Fram till 2025 så kommer staten att investera cirka 700-800 miljarder i fossilfri industri i Norrbotten. En av investeringarna blir Sveriges största stålverk någonsin som kommer att ta plats i Boden. Det kommer att kosta 50 miljarder kronor och är också det största bygget i modern historia i Sverige. Det är med andra ord oräkneliga arbetstillfällen som kommer med de stora industrisatsningarna.

– Men vi saknar människor att bemanna alla tjänster. I Boden ser vi ett större sug att bo på landsbygden, men vi saknar fungerande förskola och skola. Vi behöver fler lärare, säger Claes Nordmark (S), ordförande Norrbottens Kommuner och kommunalråd Boden.

Tillsammans med Fredrik Malm (L), utbildningsskottets ordförande, höll han under onsdagen en talarpunkt om hur lärarbristen i bland annat Norrbotten påverkar framtiden på flera nivåer. Fredrik Malm instämmer i problemformuleringen.

– Vilken kommun i Sverige man bor i ska inte få så avgörande skillnader för barn och ungdomar att klara sig i skolan. Vi har idag orimligt stora skillnader i Sverige, säger han.

Han berättar om en undersökning som Svenskt näringsliv utförde för två år sedan, där man jämförde svenska åttondeklassares betyg i matematik och naturvetenskap. Resultaten visade att elever på landsbygden i snitt hade lägre betyg än elever i storstadsområden. Detta resultat gällde även när man har hållit elevernas bakgrundsvariabler konstanta. Socioekonomisk status hade alltså ingen avgörande betydelse för resultaten.

– Det är inte så att de genomgående är väldigt lågpresterande elever på landsbygden, det är snarare så att det är färre elever som får de högsta betygen, vilket pekar också på att lärare i större utsträckning har lägre förväntningar på eleverna på landsbygden. Det krävs duktiga lärare för att ha rimliga förväntningar på eleverna, och glesbygdsområden har som sagt stora rekryteringsproblem idag.

Claes Nordmark menar att lärarökningen i glesbygdsområden inte kommer ske organiskt i den takt den behöver. Han en jämförelse mellan Sundbyberg och Arjeplog. Om folktätheten skulle vara likadan i de två kommunerna skulle det bo 92 000 människor i Arjeplog och två personer i hela Sundbyberg.

Elever i Norrbotten har upptill tio mil från sitt hem till skolan enkel resa. Detsamma gäller alltså lärare, vilket påverkar rekryteringsmöjligheterna ytterligare – och därmed skapas en ond spiral menar Claes Nordmark. Han ser att den viktigaste och mest hållbara lösningen på problemet är riktade statsbidrag till incitament att få lärarna att välja landsbygden.

– Normalt kostar statsbidrag ofta mer än vad de smakar att ansöka om, då de baseras på befolkningsunderlag. Det blir småsummor för väldigt glesbyggda kommuner. Förutsättningar och regelverk är anpassade för större städer, därför behövs en starkare statlig styrning här.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Profilen

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.