Lärares lärande kartläggs med ovanlig metod

Skola Hur lär sig lärare? Vilka erbjudanden finns, vem har makten och hur relevanta är utbildningarna? Lärares kompetensutveckling ska närstuderas. Forskarna satsar på att ”follow the money” och tar hjälp av gamla fakturor.

Lärares lärande kartläggs med ovanlig metod

Forskare vid Högskolan i Borås ska studera marknaden för lärares kompetensutveckling. Det nystartade projektet ”Fakturan, fortbildningen och forskningen” får nästan sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

– Vi vill ta reda på vilken kompetensutveckling lärare blir erbjudna, vem som har makten över kompetensutvecklingen och vilken relevans den har för lärares professionella lärande, förklarar forskningsledaren Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Läs även: Fortbildning för lärare måste anpassas till situationen

Många lärare lämnar

Lärare har själva i sociala medier börjat ifrågasätta den kompetensutveckling som de får och blir erbjudna. Dessutom är det många lärare som lämnar yrket, vilket gör det viktigt att undersöka hur de erbjuds att utveckla sin kompetens.

– Lärare översköljs av erbjudanden från olika aktörer. Studier har visat att den kompetensutveckling som erbjuds kan ha en bristande vetenskaplighet och relevans för lärare.

I värsta fall kan det alltså handla om utbildningar som både är dåliga och dyra.

Läs även: Lärare prisas med Guldäpplet för digitalisering i undervisningen

Följer penningflöden

För att undersöka vilket slags kompetensutveckling lärarna har fått, kommer forskarna att begära in fakturor från tre utvalda kommuner. Idén är alltså att följa penningflödena; ”follow the money”.

Den ovanliga metoden innebär att man utgår från faktiska siffror, för att nysta vidare till namn på aktörerna och information om vad för slags utbildning som beställts.

Hoppas på kritisk hållning

Utifrån detta underlag kommer forskarna att intervjua dem som beställt utbildningen om motivet bakom valet, samt intervjua lärare om hur utbildningen har gjort avtryck. Man ska också kartlägga om det finns aktörer som är särskilt framträdande.

– Som en bieffekt hoppas vi att lärare ska kunna ställa mer kritiska frågor och att det blir en konstruktiv diskussion bland beställare på skolor, avslutar Anita Norlund.

Läs även: Många privata tjänstemän får ingen kompetensutveckling

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.