Liten effekt av kompetenssatsning

Äldreomsorgen är Sveriges största yrkessektor med 180 000 anställda, en kvinnodominerad bransch som dessutom förutses växa, när de äldre blir allt fler. Åren 2005 till 2008 satsades en miljard kronor på vad som kallades Kompetensstegen, en nationell satsning för att utbilda personal inom äldreomsorgen och förbättra omsorgens kvalitet. De allra flesta kommuner medverkade.

Effekterna uteblev

Maria Bennich, nybliven doktor vid Helix, Linköpings universitet, har i sin avhandling studerat effekterna av Kompetensstegen i en av de medverkande kommunerna. Hon konstaterar att effekter när det gällde kvalitetsförbättringar och verksamhetsutveckling blev i stort sett lika med noll.

Som referens har hon en annan kommun, där kompetensutveckling av de anställda ingår i en mer långsiktig strategi för att förbättra verksamheten. Där styrs utbildningen mer av behoven i verksamheten och integreras också mer i den. I den kommun där Kompetensstegen genomfördes är satsningarna däremot mer kortsiktiga och styrs av när det finns stimulansmedel att söka. Där upphandlas också äldreomsorgen på kontrakt som normalt löper i tre till fem år. Att då få till långsiktiga strategier för att utveckla verksamheten är inte lätt.

– Vid ett byte av utförare förblir ofta både brukare och personal desamma, konstaterar hon. Det är bara ledningen som byts ut. Men ledningen är central just för lärande och utveckling.

Orkar inte omsätta kunskaperna

I en forskningsöversikt visar hon också hur styrprinciper som ”eget val” eller ”kundval” tenderar att åsidosätta frågor om kompetens hos de anställda.

– Kompetent personal som inte har tid, ork eller trygghet i sin anställning kan inte ta till sig eller omsätta kunskaper i verksamheten, säger Maria Bennich. Därför behöver kompetensfrågor kopplas till frågor om arbetsvillkor, bemanning, inhyrning av arbetskraft och kvalitetskrav vid upphandling.

Dyrbar satsning

Nu planeras ett nytt nationellt utvecklingsprogram för individuellt lärande inom äldreomsorgen. Det kanske kommer individerna till godo, men sällan verksamheten, enligt Maria Bennich.

– Om syftet är att utveckla verksamheten så bidrar sällan en sådan isolerad och kortsiktig satsning till verksamhetsförbättringar. Man kan man fråga sig om pengarna inte kunde använts på ett bättre sätt.