Många äldre fortsätter jobba

Rapportförfattarna har studerat hur äldres förutsättningar att arbeta har förändrats under de senaste 50 åren. Det visar sig att betydligt fler äldre är kvar i arbetskraften i dag än för 20 år sedan. För män i åldersgruppen 60 – 64 år ökade arbetskraftsdeltagandet från 55 procent i slutet av 1990-talet till 75 procent 2017. För kvinnor i samma åldersgrupp låg arbetskraftsdeltagandet på närmare 70 procent 2017.

Det finns många saker som ligger bakom utvecklingen, konstateras i rapporten. Hälsa och utbildningsnivå har betydelse för hur länge det är möjligt att arbeta. De senaste 50 åren har hälsan förbättrats avsevärt bland de äldre.

Men även olika politiska beslut spelar roll. Den stegvisa förändringen av förtidspension till sjukersättning sedan början av 1990-talet har varit betydelsefull för att förmå fler att vara kvar i arbetskraften. Sjukersättningen har renodlats till en försäkring som omfattar förlorad arbetsinkomst till följd av nedsatt arbetsförmåga.

– Tidigare fanns ett drag av arbetsmarknadspolitik i den här försäkringen, säger Lisa Laun, som är en av flera rapportförfattare, i ett pressmeddelande. Personer kunde bli förtidspensionerade för att lämna arbetskraften. Det har vi inte kvar i dag. Tillsammans med att det införts striktare hälsokrav ser vi att fler är kvar.

Läs även: De flesta tjänstemän vill gå vid 65.

Men även om fler fortsätter jobba några år efter 60-årsdagen har det hänt relativt lite bland dem som passerat 65 år. Endast cirka 25 procent av männen och knappt 20 procent av kvinnorna i åldern 65 – 69 år arbetar.

– I den här gruppen finns en stor potential för ökad sysselsättning, säger Lisa Laun. Normen att pensionera sig vid 65 års ålder tycks fortsatt förvånansvärt stark trots att de äldre blir allt friskare. Sverige har i en internationell jämförelse exceptionellt högt arbetskraftsdeltagande bland 55 – 64-åringar, men exempelvis USA har högre sysselsättning bland de som är äldre än 65 år.