I en internationell jämförelse är svensk kriminalvård dyr och kostnaderna för anstaltsverksamheten har också ökat under senare år, noterar Riksrevisionen i sin senaste granskning. Trots det har Kriminalvården svårt att få resurserna att räcka till för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet med omfattande platsbrist och överbeläggningar som följd.
Kriminalvården har själv varnat för att verksamheten inte kan bedrivas på ett säkert, humant och effektivt sätt.
Stora skillnader
Riksrevisionen har därför granskat om Kriminalvården har organiserat verksamheten på ett tillräckligt effektivt sätt. Granskningen, som utförts genom så kallad Data Envelopment Analysis (DEA), visar att anstalterna under 2018 kunde ha ökat sitt resursutnyttjande med i genomsnitt 22 procent.
– Det är stora skillnader mellan de olika anstalterna. Nio anstalter har ett maximalt resursutnyttjande, medan lika många kan bli minst 40 procent effektivare. Övriga ligger någonstans mitt emellan, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen i en kommentar.
En förklaring är att svenska anstalter ofta är för små för att det ska gå att bedriva en ekonomiskt rationell verksamhet med hög kvalitet. I genomsnitt har de 95 platser, medan granskningen indikerar att en anstalt med cirka 300 platser har den lägsta kostnaden per plats.
– En grov uppskattning visar att en omorganisation av landets anstalter till en optimal storlek skulle ha en besparingspotential på cirka 580 miljoner kronor om året. Men då är inte de kostnader som skulle följa av själva omorganiseringen medräknade, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Ett problem för vissa anstalter är också att lokalerna inte är ändamålsenliga eftersom de ursprungligen inte byggts för kriminalvård. Bristande underhåll bidrar ytterligare till ineffektivitet och har i flera fall lett till att lokaler inte kunnat användas.
Ingen datainsamling
Att den bristande effektiviteten inte upptäckts tidigare beror på att Kriminalvården inte samlar in de data som krävs för att kunna göra kvalificerade jämförelser mellan anstalterna.
– Kriminalvårdens ekonomiska uppföljning klarar inte att identifiera vilka anstalter som är ineffektiva. Myndigheten behöver centralisera och standardisera hanteringen av sin statistik för att få tillgång till jämförande verksamhetsdata, säger Fredrik Bonander.
Riksrevisionens rekommendation till Kriminalvården är därför att utveckla rutiner för systematisk datainsamling för att kunna följa upp anstalternas effektivitet samt att intensifiera arbetet med att göra anstalterna både färre och större.