Mat åt alla – ledarens viktigaste uppgift

När ett litet entreprenörsföretag ser dagen ljus har det få eller kanske inga anställda. Går verksamheten bra börjar företaget växa och antalet anställda blir allt fler. Men trots att verksamheten blir mer omfattande är chefen för företaget oftast den samma som företagets grundare, vilket inte alltid är det mest ideala.

Anders Wiman, som startade sitt företag ensam i sin mammas kök, har själv upplevt denna problematik och vet hur svårt det kan vara för entreprenören att också leda andra. Hans erfarenhet är att det är värt att lägga ned mycket tid på ledarskapet. Det gynnar företaget i längden.

– Ledarskap är att se människor. Man måste vårda om dem som små fågelungar och se till att alla får mat.

Kommunikation bromsar snöbollen

Brist på ”mat” underblåser missnöje, vilket kan bidra till att kvaliteten i produktionen sjunker. Detta leder i sin tur till missnöjda kunder och snöbollen är i rullning. Företaget förlorar pengar, folk säger upp sig och kunderna sviker. Anders Wiman framhåller kommunkation som en av de viktigaste metoderna att bromsa snöbollens rullning.

– Man måste ha mod att tala om för de anställda att ”det här gick åt skogen”, säger han. Då blir helt plötsligt problemen bara hälften så stora. Avsaknad av kommunikation leder till spekulation och negativitet. Det lägger sordin på verksamheten.

Som han ser det handlar ledarskap till stor del om mötet med människan. Som ledare är man med och skapar självkänsla och sporrar sina medarbetare. Anders Wiman använder begreppet ”Management by walking around”. Han tycker att det är viktigt att man som ledare är med på golvet, lyssnar och uppmuntrar sina anställda. Genom kommunikation skapar man också en gemensam uppfattning om företagets värderingsgrund, vilket är centralt för företagets fortsatta utveckling.

– Ledaren ska vara den entusiasmerande kraften som får verksamheten att växa. Kan man bara få de anställda att öka sin förmåga tio procent innebär det en hel arbetsförmåga på tio personer, poängterar han.

Minska glappet

Men det är inte bara kommunikationen inom företaget som är viktigt. Även kommunikationen med kunderna betyder mycket, inte minst för att kunna möta kundernas uttalade och outtalade behov.

– Kunderna har ofta en förväntan som ligger en bit ovanför vad vi kan producera i verkligheten. Detta glapp leder lätt till besvikelse och missnöje. En viktig del i vårt jobb är därför att minska detta glapp så att verkligheten hamnar så nära kundens förväntningar som möjligt.

Anders Wiman berättar att en vanlig orsak till kommunikationssvårigheter är den hierarkiska strukturen i företag som gör att kommunikationsvägarna blir onödigt långa. Kommunikationen sker ofta mellan inköpare och säljare i stället för mellan de som ska använda produkten och de som tillverkar den.

Direkt dialog

Han berättar att när hans företag började tillverka specialfordon som exempelvis ambulanser var kommunikationssvårigheter ett viktigt problem att komma till rätta med. För att bättre kunna uppfylla kundernas specifika önskemål infördes byggmöten där ambulansbyggarna träffade ambulansförarna och tillsammans utredde hur de ville att ambulansen skulle se ut. För att denna dialog skulle fungera bättre fick de anställda dessutom gå en kurs för att lära sig ambulansförarnas fackspråk så de bättre kunde förstå varandra. Detta är också något som han ser som den starkaste orsaken till att företaget kunnat växa. Idag är alla de ambulanser de bygger kundspecifika, det vill säga, ingen ambulans är den andra lik utan helt anpassad efter kundens önskemål.

– Missnöje har oftast inte att göra med den tekniska förmågan, utan med kommunikationen, säger han. Man måste skapa kommunikationskanaler i botten av den hierarkiska organisationen så att de som ska utforma produkten förstår vad användarna vill ha.

Svårt att hinna med

I en liten verksamhet där det inte finns mer än tio medarbetare fungerar det relativt bra med ett direktledarskap där företagets grundare också leder sina anställda. Men blir det fler än tio personer blir det också svårare för entreprenören att hinna med och mata alla sina fågelungar. Här förändras ledarskapet från en direktstyrning till styrning genom en organisation. I takt med att ledarskapet kommer längre från medarbetarna växer därför behovet av en tydlig kommunikation.

Anders Wiman förklarar att det då är viktigt att man som företagets grundare och chef funderar över sin roll: Vad är jag bra på och vad vill jag egentligen hålla på med? Kanske är det dags att kliva av ledarskapet, eller kanske är det just att leda och entusiasmera som man ska koncentrera sig på.

Själv betraktar han sig framför allt som entreprenören där drivkraften i första hand inte är att tjäna pengar utan att vara en idéspruta.

– För mig finns lyckan i att se glittret i en nöjd kunds ögon, berättar Anders Wiman. Det är det som får mig att ta de mest vansinninga risker och satsa på projekt som är omöjliga att genomföra. Under de år som jag byggt upp företaget Wiman AB har jag lärt mig två saker: att ha mod att göra saker utan att ha några garantier att lyckas och att lyssna på andras erfarenhet men ändå lita på min inre röst och själv fatta de avgörande besluten.