I forskning och utveckling kan olika intressen krocka. En forskare behöver tänka på sin egen fortsatta karriär. Dessutom saknas ofta en samarbetskultur.
Syftet med studien Teamlyftet FoU är att se vilken effekt det har för projektet att arbeta med att utveckla teamet.
Jan-Eric Ståhl, professor i industriell produktion vid Lunds universitet, är forskningsledare för ett av de tre pilotprojekten i studien och han tänkte först att det skulle ta för mycket tid att vara med i studien.
– Men på något sätt blev jag nyfiken. Jag såg det som en eventuell ledarutbildning för mig, men sedan blev det annorlunda än jag trodde, säger han.
Tog fram kontrakt för teamet
Tillsammans med sina fem projektledare utarbetade Jan-Eric Ståhl mål för vad de ville uppnå, identifierade nuläget och tog fram en utvecklingsplan med stöd från teamutvecklingen. Därefter tog hela projektgruppen tillsammans fram ett teamkontrakt.
– Det tog rätt lång tid, men det var för att alla skulle kunna säga ”Jag ställer upp på allt som står här”. Det var en väldigt viktig runda, säger Jan-Eric Ståhl.
I teamkontraktet bestämdes spelregler för teamet:
- Hur man skulle hantera kritik.
- Hur man skulle hantera konflikter.
- Vad man skulle ha för sociala regler, bland annat vad som gällde på möten. Att komma i tid, fokusera på det som avhandlades, inte småjobba med mejl på datorn under mötet och att meddela om man väntade ett viktigt samtal och att sedan gå ut och ta samtalet.
- Regler för vilka som skulle få med sitt namn i forskningspublikationer och i vilken ordning namnen skulle stå.
- Att tydligt referera korrekt när man använder andras forskningsresultat.
Hålla arbetet vid liv
Efter att teamkontraktet var klart åkte hela teamet iväg för att diskutera tillsammans. Då kom det bland annat fram att många drar i doktoranderna – i projektet och för undervisning samtidigt som de behöver tänka på sin egen avhandling.
– Nu kom vi fram till att alla som ger doktoranderna jobb måste se helheten.
För att hålla arbetet med teamet vid liv har projektet ett möte 20 minuter varje måndagsmorgon där alla träffas och alla säger något och får ta upp frågor.
Tanken är också att åka iväg en gång per år för att utvärdera det gångna året och se om något behöver modifieras inför det kommande året.
Så vad har teamutvecklingen gett?
– Det har ökat förståelsen för varandras arbetsuppgifter och skapat respekt för varandras tid. Det har ökat kännedomen om varandra som personer.
Själv har Jan-Eric Ståhl fått en egen stark insikt, att det i SWOT-analyser, där man tittar på styrkor, svagheter, möjligheter och hot räcker att fokusera på styrkor och möjligheter, att inte diskutera hot och svagheter.
– Om vi har fokus på det som är bra tar vi tillvara möjligheterna. Då löser sig även hoten och svagheterna. Allt för många har ett ledarskap som fokuserar på svagheter och hot och det knäcker många, många tappar sugen. Då är det bättre att lyfta fram styrkor och möjligheter i organisationen som berör personer.
Vad har det för betydelse att ni har mer förståelse och respekt för varandra?
– Vi använder arbetstiden bättre. Om det var kul att gå till jobbet innan är det inte mindre kul nu. När vi minskar friktionen i gruppen producerar vi mer. Mindre käbbeltid ger mer tid för jobb.
Läs mer om projektet i artikeln Teamutveckling motverkar kulturkrockar för FoU-team