Möjlighet till återhämtning har minskat

Mellanrummen står i vägen

– I den effektivitetsiver som i dag råder har mellanrummen stått i vägen och bromsat upp. Istället för att värna dem har vi täppt till dem, säger Pär Pettersson.

Den gängse stressteorin bygger på att man utför en arbetsuppgift utifrån en trestegsmodell med mobilisering, prestation och återhämtning. Efter genomförandet får individen en andhämtningspaus och kan hämta kraft för nästa.

– Men vad vi upptäckte är att det i dag råder ett ständigt flöde av mobilisering och prestation, utan några mellanrum för återhämtning, förklarar Pär Pettersson.

Toaletten gav andrum

Forskarna studerade bland ett större försäkringsbolag där 11 medarbetare i en veckas tid fick föra dagboksanteckningar över sina aktiviteter kombinerat med gruppintervjuer med ett 30-tal anställda.

Det man kunde notera var att mellanrummen mellan olika arbetsuppgifter blivit allt färre, inte minst genom ökad digitalisering och tillgänglighet.

– Det var heller inte självklart att traditionella andhämtningspauser som fika och lunch gav tid för återhämtning på grund av ett ständigt pågående samtal kring arbetsuppgifterna. Den nästan enda platsen som gav andrum var toaletten, konstaterar Pär Pettersson.

En annan sida av myntet som också bidrar till att tiden för återhämtning minskar är att allt fler i dagens arbetsliv är ständigt ”synliga” – fysiskt och/eller digitalt.

– Framförallt på en aktivitetsbaserad arbetsplats med öppna ytor är det svårt att dra sig undan och få en stund för sig själv, säger Pär Pettersson.

Familjens långa arm

Inte heller i hemmet ges alltid tid för återhämtning. I studien använder forskarna begreppet ”arbetets långa arm” i bemärkelsen av att många tar med sig arbetsuppgifter hem på kvällen. Det i kombination med vad man kallar ”familjens långa arm” med en strid ström av familjeaktiviteter gör att det sällan uppstår några mellanrum i tillvaron.

– Det gäller speciellt småbarnsföräldrar och i synnerhet kvinnor i åldern 30 – 45 år, där vi ser en ökad psykisk ohälsa till följd av den knappa tiden för återhämtning, säger Pär Pettersson.

Vad har då coronakrisen med allt fler som jobbar hemma inneburit för möjligheterna till återhämtning? Enligt Pär Pettersson kan distansarbetet medföra både positiva och negativa konsekvenser:

– En del distansarbetare har säkert kunnat skapa fler mellanrum där hemma än på sin ordinarie arbetsplats, medan andra under långa arbetspass suttit klistrade vid datorn för ständig leverans. Ett väl fungerande distansarbete ställer höga krav på självledarskap och gränssättning, fastslår han.

Öppna för dialog

Men egentligen är det inte stressen som är huvudproblemet. De flesta människor är väl rustade för att klara en hel del stress, menar Pär Pettersson.

– Det är när tiden för återhämtning reduceras som risken för ohälsa ökar. Vi kan naturligtvis inte backa tillbaka utvecklingen. Men det som behövs är att öppna upp för samtal och dialog på arbetsplatserna. Först när problemen blir synliga kan vi göra någonting åt dem, säger han.