Inga produkter i varukorgen.
Moln-experterna om framtidens teknik: ”Kommer inte att få växtvärk”
Digitalisering I en föränderlig värld ökar behovet av skalbarhet och anpassningsförmåga. Tack vare molnet får allt fler företag upp ögonen för just den möjligheten – att krympa och expandera sin datakraft, helt utifrån rådande behov. Det berättar två utvecklingsexperter på Amazon Web Services.
Foto: Adobe Stock
Gunnar Grosch och Johan Broman är utvecklingschefer på Aws. De ser att efterfrågan på nya sorters molntjänster bara ökar alltmer för varje år, och de tjänster som lanserades för fem-tio år sedan försvinner egentligen inte. De förfinas bara. De tror att det beror på att tjänsterna skapas bottom-up – direkt från kundernas behov – snarare än att man försöker tvinga på marknaden produkter som de inte behöver.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Behoven ser likadana ut världen över, men i Norden ligger vi generellt långt fram i vår digitalisering. Svenska företag har därför ett större behov för tjänster som nyttjar digitaliseringen mycket mer, förklarar Gunnar Grosch.
– Exempelvis när det kommer till data. Inte bara att lagra den utan att bli bättre på att använda den datan man redan har lagrat i typ tio olika system exempelvis.
”Del av ansvaret ligger också på kunden”
Johan Broman pekar ut Sveriges eko-system kring startups som en unik fördel i branschen.
– Sverige har en stark innovationskraft som har skapat större åtkomst till olika it-funktioner. It-funktioner som traditionellt sett har använts mest för de stora företagen med väldigt stor it-budget. Det bidrar till en demokratisering av den här tekniken, säger han.
Språken man kommer att arbeta med allt mer när man lär upp tekniken är så kallade naturliga språk, vilket ytterligare bidrar till en demokratisering. Men när man öppnar upp teknik ökar också behovet av säkring av data.
– Säkerhet är vår högsta prioritering. Vad kan den enskilda utvecklaren göra och hur har andra tillgång den här datan eller det här systemet. Det tittar vi på i allt vi gör, säger han, och tillägger att säkerhet är ett delat ansvar.
– En del av ansvaret ligger också på kunden, att de ska säkra sina tjänster och system. Där ska vi självklart hjälpa till och ge dem de möjligheterna, säger Gunnar Grosch.
Trender: Generativ AI och digitala tvillingar
På frågan om vilka trender som kommer växa sig starka svarar de båda skrattandes att svaret är en lågoddsare: generativ AI. Hur långt man än ser att vi har kommit med dagens teknik är det oändligt långt ifrån vad vår fulla kapacitet är. Om det ens finns en gräns.
– Jag tror inte tekniken får växtvärk. Molnet har varit möjliggörare i att utvecklas såhär fort. Molnen gör att vi kan skala upp och ner våra verksamheter, vilket gör att vi kan bygga system som blir mer hållbara, säger Gunnar Grosch.
Han tar e-handelsföretaget Mathem som ett exempel, som byggde ett skalbart affärssystem vilket gjorde att de hade möjlighet att expandera från en relativt liten målgrupp till hundratusentals hushåll under pandemin.
– Ett annat exempel är Pfizer som använde sig av molnet när de tog fram sitt covid 19-vaccin. De har tidigare använt egna datacenter men tog ett beslut att flytta precis allt till molnet.
I och med att de då inte behöver drifta stora servrerparker världen över sparade de enorma summor pengar, men framförallt fick de igång den mer hållbara skaleffekten. Ibland behöver de jättemycket datakraft för att göra beräkningar för nya vaccin, men sedan kan de skala ner igen. De behöver inte förbruka energi i onödan, säger han.
Johan Broman lyfter ett exempel på när en så kallad digital tvilling kan användas för att spara både tid och resurser.
– Det var en flygplats som gjorde en digital representation för att mäta bland annat passagerarflödet via olika sensorer på flygplatsen. Tack vare att man kan simulera flygplatsen kan man undersöka exempelvis flöden och energiförbrukning på ett mycket enklare sätt än att göra det i de faktiska lokalerna. Digitala tvillingar har funnits ett tag, men det här kommer vi bara se mer av, avslutar han.
