Mycket prat och lite verkstad

Varumärket Made in Sweden har under flera decennier stått för kvalitet. Omvärlden har tittat med avund på den svenska offentliga sektorn, på trygghetssystemet, de svenska varorna och produktionsmedlen. Men att så fortfarande är fallet är inte längre någon självklarhet, inte heller att Sverige placerar sig bland toppländerna vid internationella välfärdsmätningar.

– Att Sverige länge varit bäst har gjort att vi lutat oss tillbaka och fokuserat på att bevara istället för att utveckla och hitta nya möjligheter. Tyvärr har ett passivt konserverande tänkande i kombination med en sporadisk fixarkultur gjort att svenska företag tappat mark i relation till sina utländska kollegor. För att bryta mönstret måste vi agera, säger Lars Sörqvist.

Trotsa jantelagen

Det bästa sättet att bryta ett dåligt mönster är att sätta igång, att konkret ta tag i någon ända. Att ha hyllmeter fyllda av pärmar med verksamhetsbrister löser inga problem, det är då resan börjar.

– Det är bättre att göra en sak i taget, att verkligen satsa på ett projekt och se till att genomföra det bra än att försöka ta tag i hundra saker samtidigt. När något går bra får man en väldig lust att lägga i en extra växel och göra mer och det leder till en positiv spiral, konstaterar Lars Sörqvist och fortsätter:

– Sprid sen framgångarna. Känner hela företaget att det går bra skapas en oerhörd kraft och förändringsvilja. Amerikanarna har lärt sig med modersmjölken att sprida att de är störst bäst och vackrast och jag tror att det bidragit till att de är så duktiga inom kvalitetsområdet, så trotsa jantelagen!

Övertyga börsen

Minst 2-5 år tror Lars Sörqvist att det tar innan ett förbättringsarbete blir självgående, särskilt i en organisation som inte tidigare arbetat så mycket med kvalitet. Under de åren krävs det stora resurser och ett långtgående engagemang hos ledningen för att arbetet inte ska stanna av.

Tidsaspekten är tyvärr ett problem i en värld som styrs av kortsiktigt tänkande och rationaliseringar, av börskurser och kvartalsrapporter som ställer krav.

– Personligen känner jag mig frustrerad över att man inte använder förbättringsarbete som argumentation i kommunikationen med aktiemarknaden. Kvalitetsarbete kostar pengar, men bristande kvalitet kostar också en massa. Företagen måste övertyga marknaden om att kvalitetsarbete lönar sig i längden och att det finns stora pengar att tjäna på ett förbättringsarbete. Då skulle börsen också ha större förståelse för sådana investeringar, menar Lars Sörqvist.

Välutbildade och kreativa

Trots allt så tror han att det kommer att gå bra för svenska företag. Många har börjat reagera och inse att något måste göras för att de ska kunna hålla jämn takt med utländska konkurrenter och trots att vi har jantelagen och ett konserverande tänkande mot oss så har vi också mycket med oss.

– Den svenska kulturen präglas av starka kreativa individer, vi är välutbildade och har ofta högt i tak, men vi måste erkänna att vi är bra och våga lyfta fram våra framgångar, konstaterar Lars Sörqvist.