Myndigheterna redovisar med ovanligt hög kvalitet

Myndigheter De statliga myndigheterna håller genomgående hög kvalitet på sina årsredovisningar för 2019. Riksrevisionens granskning visar på ovanligt få allvarliga brister. Några myndigheter får ändå kritik.

Myndigheterna redovisar med ovanligt hög kvalitet
Helena Lindberg, riksrevisor. Foto: Linus Hallgren.

I Sverige finns totalt omkring 220 statliga myndigheter och en av Riksrevisionens huvuduppgifter är att bedriva årlig revision av deras årsredovisningar.

Syftet är att bedöma om årsredovisningen är upprättad enligt reglerna, om den ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomi, om pengarna har använts på rätt sätt och om ledningens bedömning av intern styrning och kontroll är i enlighet med reglernas krav.

Riksrevisionen är nu klar med granskningen av myndigheternas årsredovisningar för 2019. För tio av dessa lämnar Riksrevisionen en så kallad modifierad revisionsberättelse, vilket innebär att det finns brister av väsentlig karaktär.

Få anmärkningar

Sammantaget konstaterar riksrevisor Helena Lindberg ändå att ovanligt få allvarliga brister har upptäckts i år. För 2018 gav Riksrevisionen mer än dubbelt så många anmärkningar på myndigheternas årsredovisningar.

– Så här bra har det inte sett ut på många år. Jämfört med förra årets 21 modifierade revisionsberättelser har det skett en rejäl uppryckning, bland annat tack vare att myndigheterna tagit till sig av de modifieringar som vi tidigare gjort, säger Helena Lindberg.

En förklaring ligger också i det förebyggande arbete som Riksrevisionen bedriver. Revisorerna håller fortlöpande kontakt med myndigheterna under bokslutsåret för att bistå dem i sitt redovisningsarbete, utan att revisorerna för den skull ger avkall på sitt oberoende.

– Glädjande nog har antalet rena ”slarvfel” minskat, som till exempel att alla styrelseledamöter inte skrivit under årsredovisningen, säger Helena Lindberg.

Fyra myndigheter som får kritik

Några exempel på myndigheter som ändå får kritik av Riksrevisionen är:

  • Patent- och Registreringsverket (PRV) som inte redovisar vilka ersättningar de ledande befattningshavarna har samt vilka andra uppdrag de åtagit sig. Det är uppgifter som ska ingå i årsredovisningen.
  • Riksarkivet som får två anmärkningar. Myndigheten har glömt att redovisa en post i balansräkningen på 60 miljoner kronor. Dessutom har Riksarkivet bedrivit avgiftsbelagd verksamhet med krav på full kostnadstäckning, utan att avgifterna täcker kostnaderna. Underskottet uppgår till 24 miljoner kronor.
  • Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som betalat ut 5,2 miljoner kronor av sina anslag i bidrag till olika organisationer, vilket står i strid med ändamålet med anslaget.
  • Nationalmuseum, som under ett stort antal dagar överskridit sin kreditgräns på räntekontot hos Riksgälden. Under året fick Nationalmuseum en utökad kreditgräns, men även den överskreds.

Överskridit ramarna

Ett vanligt förekommande fel har tidigare varit att myndigheter överskridit sina ramar för framtida ekonomiska åtaganden. Endast tre myndigheter har i år fått modifierad revisionsberättelse på grund av sådana brister: Strålsäkerhetsmyndigheten, Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Rådet för europeiska socialfonden (ESF-rådet).

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.