Inga produkter i varukorgen.
Nå fram med berättarmagi
Forskning Alla som lyssnat på en sommarpratare i sommar räcker upp en hand. En bra berättelse kan sätta djupa spår hos den som lyssnar. Genom att knäcka berättandekoden kan du få ditt budskap att nå hela vägen fram.
I ett forskningsprojekt* vid Malmö högskola har forskarna undersökt hur studenter från olika discipliner kommunicerar sina forskningsresultat för varandra och hur de gör när de berättar om sin forskning för en bredare publik. Rönen är användbara för alla som jobbar med kommunikation.
Bli mottagarmedveten
Presentera budskapet utifrån lyssnarens horisont. Berättelser, metaforer, humor och ett annorlunda språk används när forskarstudenterna muntligt berättar om sin forskning till en bredare publik. Föreställ dig till exempel att du ska försöka berätta om ett standardiseringsarbete för en helt ny målgrupp, säg en femteklassare, hur gör du då för att elvaåringen ska förstå?
Skapa kunskapstörst
Rada inte bara upp resultat utan sikta på att utveckla kunskap och skapa intresse hos åhörarna att vilja veta mer. Varför är det du berättar viktigt och hur påverkar det åhöraren?
Balansera berättelse och saklighet
Sakliga argument räcker inte alltid för att nå fram. En berättelse kan hjälpa till att göra något svårtillgängligt tillgängligt och öppna upp för förståelse på djupet.
Våga släpp din språkliga sarg
Är du van att tala om kvalitetsfrågor med vissa ord, begrepp och uttryck? Prova att berätta med andra ord eller försök beskriva vad det handlar om genom att dra nytta av referenser från andra områden.
Förstå berättarstrukturen
Medveten användning av disposition, genre, språkbruk, bilder och en genomtänkt presentationssituation kan hjälpa dig att lyfta din presentation. Tänk efter, vilka enkla bilder kan du ta hjälp av? Hur lägger du upp din berättelse och var sker presentationen?
Lär av återkoppling
Studenterna i forskningsprojektet vid Malmö högskola trevade först i sin återkoppling till varandra men snart övergick de till att ge beskrivande respons på varandras framställningar. Det slutade med att responsen blev stödjande, konstruktiv och utmanande.
– De har helt enkelt en väldig nytta av varandra, säger Cecilia Olsson Jers till Forskning.nu.
* Narrationer i forskningskommunikation: om berättelsen som akademiskt argument, Malmö högskola.
