När klädfabriken hjälpte skolan på fötter

Klädfabriken

Det var 1991 och rektorn hade ett digert arbete framför sig. St Mary´s College hade skral ekonomi och samarbete mellan kollegorna var obefintligt. Skolan hade dåligt rykte och från elevernas examens resultat fanns mycket övrigt att önska.

– Ännu hade ingen i den irländska skolvärlden börjat arbeta med kvalitetsfrågor, men vi behövde hjälp med att förbättra vår verksamhet och industrin hade kommit ganska långt med sitt kvalitetsarbete. Därför vände jag mig till klädproducenten Desmonds som arbetat mycket med sin verksamhetsutveckling och bad att de skulle komma och titta på hur vi kunde förbättra vår skola, berättar Dame Geraldine Keegan.

Att en klädindustri kunde hjälpa en skola med kvalitetsarbetet var ett helt nytt koncept, men efter en stor dos övertalning kom kvalitetsansvarige från klädproducenten över till skolan för att ta sig en titt.

Få förslag

Desmonds ville först och främst att skolans personal själva skulle fundera över vad de tyckte om skolans arbetssätt och vad de skulle vilja förändra.

Alla anställda på skolan fick i uppgift att skriftligen lämna in sina tankar. Förvånansvärt nog var det få saker som personalen ville göra något åt. Få förändringsförslag kom fram, trots att alla mycket väl visste att skolan behövde förbättras. Hade de personalen verkligen berättat hela sanningen?

Dame Garaldine Keegan beslutade sig för att driva frågan vidare. Fem personer från klädföretaget Desmonds fick i uppgift att djupintervjua precis all personal, lärare såväl som städare och vaktmästare.

Keegan sågas av medarbetarna

Efter en månad var sammanställningen klar och resultatet blev en chock för rektorn. Endast 10 procent av medarbetarna var nöjda med henne som ledare. Många var rädda och tyckte att hon hade favoriter och att hon inte behandlade dem som professionella yrkesmänniskor. De tyckte att hon manipulerade agendan när viktiga beslut skulle tas så att de inte hann tänka efter om de ville protestera.

Särkilt städpersonalen var missnöjd. ”Om en av oss ramlar död ned kommer resten av lärarna att kliva över oss och promenera vidare”, kommenterade en städerska. En hel arbetsgrupp kände sig utesluten.

Bättre kommunikation

Konsulternas resultat delades ut till hela personalen.

– Vi hade möten, personalen fick berätta för mig hur de tyckte att jag kunde förbättra mig. Det var fruktansvärt jobbigt för alla, vissa grät, minns Keegan.

Men en rektor som vill få sin personal att förbättra sig, måste själv visa att hon har sådana avsikter, menar Keegan. Så det var just vad hon gjorde.

Rapporten ledde till att skolan började ha regelbundna möten och diskussioner om vad som behövde bli bättre, både inom lärarkollegiet och mellan elever och lärargrupper och det resulterade i ett omfattande förbättringsarbete.

– Jag har kommit fram till att jag omges av genier. Personal såväl som elever har en massa bra idéer om de bara ges möjlighet att framföra dem, säger Dame Geraldine Keegan.

Tilltro och ansvar

För att skapa en framgångsrik skola måste man våga lita på sina medarbetare, det är hennes fasta övertygelse. Det handlar om att delegera och ge ansvar. Rektorn måste lyssna på lärare och elever och lärarna måste lyssna på sina klasser. Eleverna ska känna att deras åsikter har betydelse.

Och skolans arbete har gett resultat. Fler elever klarar examen och 45 procent går idag ut skolan med höga betyg. 80 procent av eleverna fortsätter på universitet, vilket är en extremt hög andel för området. Skolan har vunnit flera kvalitetspriser, både europeiska och nationella.

Men än återstår många utmaningar, fortfarande är ekonomin dålig, barnkullarna är små och politiska beslut leder till snabba förändringar. S:t Mary´s College har dock kommit en bra bit på väg.