Sedan 2009 har Sis arbetat med standardiseringsfrågor rörande innovationsledning. Bakgrunden är att det inom innovationsfältet saknades en tydlig gemensam terminologi och processbeskrivningar. Inledningsvis arbetade man på Europa-nivå utifrån en CEN-standardisering för innovationsledning som resulterade i CEN/TS 16555-serien. Några år efter påbörjades ISO-arbetet som levererade ISO 56000-serien. Och nu skapas möjligheterna för nya standarder som beskriver vad innovationsledare förväntas kunna.
Nu kan innovationsledarrollen komma att standardiseras – ”Har varit ett modeord”
Innovation Sverige ligger långt fram när det kommer till innovationssatsningar. Nu ligger vi snart även bra till när det kommer till att kvalitetssäkra tillhörande rollbeskrivningar – ett behov som har växt sig starkt de senaste åren enligt Jolanta Wallström, projektledare på SIS.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Man ser att innovationsledaryrket blir mer och mer vedertaget, och det finns allt fler frågor som kretsar kring det systematiska arbetet med innovationsledning. Precis som man tidigare har tittat på kvalitetsledning eller miljöledning så inser fler och fler nu att även innovationsprocesser behöver systematiseras, likaså rollbeskrivningar, säger Jolanta Wallström.
Sverige och Italien ledande
En av de senaste sakerna som lyfts fram är behovet av kompetensramverk för innovationsledare förklarar hon. Begreppet innovationsledare har nämligen tidigare missbrukats och varit otydligt.
– Det har varit ett modeord. Många vill kalla sig innovationsledare men vad betyder det egentligen? Nu har vi kommit in i mognadsfas där terminologin och kompetensramverket har börjat klarna, säger hon.
Globalt sett skiljer sig utvecklingen av innovationsledarrollen åt avsevärt. Sverige och Italien sticker ut som två länder som ligger i framkant.
– I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka en stark innovationskultur. Med det sagt ska vi inte bli självgoda, men det faktum att vi är bra på innovation har skapat ett sug efter systematisering, säger Jolanta Wallström.
Fördelar under upphandling
ISO-standardiseringsarbetet avseende kompetensramverket är ännu i sin linda. Just nu pågår globala workshops för att hitta en internationell konsensus kring behoven och språkbruket. Vilka kompetenser är viktigast givet utmaningar och möjligheter inom innovationsfältet? Vilka frågor är viktigast organisatoriskt kontra i processledning inom innovation?
Hur ska man definiera kunskap, skicklighet, beteende och färdigheter som förväntas av innovationsledare? 53 länder sitter med i den internationella kommittén och även om frågorna är många är målbilden tydlig. 22 länder observerar arbetet. Svenska experter har varit mycket aktiva i att bidra i kartläggningen och i de förberedande insatserna som syftar till att bygga samsyn och framta ett förslag till en ny ISO-standard.
–Vi ska helt enkelt fortsätta att ta fram alla delar i den här tårtan som ska bli en kunskapsbas och en praktisk verktygslåda, och här menar jag standarder som beskriver allt som hör till olika aspekter av innovationsledning. Förra veckan hade vi ett globalt ISO-möte i Italien där vi avhandlade frågor kopplade till redan pågående standardisering och försökte komma överens om vi är redo för att sätta igång det nya projektet, och vi konstaterade att marknaden är mogen för det här ramverket, säger Jolanta Wallström och tillägger:
– Inte minst myndigheter som ska upphandla tjänster, eller HR-avdelningar som förväntas bedöma olika nivåer av kompetens och hantera anställningar har nyttan av riktlinjer och praktiskt stöd. Är personen de söker en innovationsstrateg eller något annat? Ska den ha koll på alla EU-lagstiftningar för att kunna utföra sitt jobb, eller är det nyfikenhet och förmågan att leda andra som anses avgörande. Allt detta måste tydliggöras.
Höjd trovärdighet för yrket
I skrivande stund finns det i Sverige en personcertifiering för innovationsledare som är baserad på ISO 56002, den guidande standarden som skiljer sig från exempelvis ISO 9001. Den sistnämnda certifierar nämligen organisationer och är ackrediterande.
Sverige deltar i projektarbetet med kravstandarden ISO 56001 som planeras bli klar nästa år. Först då skapas förutsättningar för ackrediterande certifieringar för organisationer, men det ligger ett bit fram i tiden. Jolanta Wallström hoppas att en tydlig beskrivning av roller och kompetenser ska ytterligare höja kvaliteten på svensk och global innovation, och dessutom höja trovärdigheten hos yrkesutövare.
– Just nu har vi ett färdigt förslag till nytt standardiseringsprojekt på CEN-nivå som ligger redo för omröstning. På ISO-nivå pågår än så länge konsensusbyggande och vi förväntar ett slutgiltigt förslag under hösten. Sverige planerar att delta i båda projekten om de kommer att startas. Vi ser gärna att fler relevanta aktörer ansluter till den svenska spegelkommittén för att stärka svensk kompetens i det europeiska och globala arbetet, avslutar hon.