Nudging som politiskt verktyg

Förbättringsarbete Gröna fotsteg som leder till närmaste soptunna. Mindre tallrikar för minskat matsvinn. Röda klistermärken på trafikböterkuverten för att öka öppningsgraden. Vi fattar ständigt beslut, ofta snabba och rutinmässiga, till och med ologiska. Nudging som metod tar vara på detta och knuffar försiktigt människor i en viss riktning.

Nudging som politiskt verktyg
Shutterstock

I december presenterade finansdepartementet en rapport om nudging och hur metoden skulle kunna användas när politiska insatser utformas.

– En generell lärdom är att om vi har ett beteende vi vill se mer av så ska vi underlätta det. Om vi har ett beteende vi vill se mindre av ska vi göra det svårare, säger Francisca Ramsberg, nationalekonom och departementsråd på finansdepartementets budgetavdelning och författare till rapporten När det rätta blir det lätta – en ESO-rapport om ”nudging”.

Hon menar att beteendeinsatser på politisk nivå ska användas för att lösa riktiga problem, det handlar om att identifiera prioriterade områden som är viktiga för väljarna, exempelvis jobb, integration, hälso- och sjukvård. Men också att titta på områden med stor budgetpåverkan och som är politiskt prioriterade, exempelvis hållbar konsumtion.

– Exempelvis är antibiotikaresistens ett problem. Det går att göra det svårare för läkare att skriva ut antibiotika,skicka ut sms-påminnelser till patienter om att ta hela sin dos, eller använda sanna påståenden ”du föreskriver mer antibiotika än andra” i samtal med enskilda läkare.

Negativ klang

I rapporten ersätts begreppet nudging med beteendeinsatser, dels för att nudging anses lite smalt, men också för att det har fått en viss negativ klang. Vissa kritiker menar att nudging handlar om en form av manipulation. Andra hävdar att det redan är en del av vår vardag – tjänster och blanketter från myndigheter är redan designade för ett visst beteende. Frågan är om de är designade på ”rätt” sätt och ger det utslag som vill nås eller om det med en annan design går att uppnå andra beteenden? Det orange kuvertet lyfts fram som ett exempel på en beteendeinsats som använts sedan länge.

– Men ofta tillämpas beteendeinsatser inte systematiskt, de utvärderas inte och det saknas samarbete mellan myndigheter, säger Francisca Ramsberg

I rapporten föreslår hon därför att det behövs en samordnande funktion för beteendeinsatser i Sverige inom Regeringskansliet. I Storbritannien, som ofta lyfts upp som en föregångare för sitt systematiska arbete med beteendeinsatser, skapades Behavioural Insights Team 2010. Det var då en enhet kopplad till premiärministerns kansli och här samarbetade både akademiker och tjänstemän. Enheten genomförde fler än 150 kontrollerade insatser inom bland annat skatteområdet, pensionssparande, folkhälsa och arbetsmarknad. Sedan 2014 är Behavioural Insights Team ett delvis statligt ägt konsultbolag men arbetssättet lever kvar och det finns flertal enheter för beteendeinsatser etablerade inom brittiska departement och myndigheter.

– Jag tycker att det finns potential i Sverige och det är viktigt med transparens och förtroende och att utvärdera resultaten av de beteendeinsatser som görs, säger Francisca Ramsberg.

Samverkan en grundförutsättning

När rapporten När det rätta blir det lätta – en ESO-rapport om ”nudging” presenterades innan jul hölls en efterföljande paneldebatt på temat nudging. Mikael Elinder, docent vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, påpekade vikten av att ha realistiska förväntningar på vad som går att åstadkomma men också att börja med stora komplexa frågor. Han nämner exempelvis löneväxling och bostadstillägg.

– Det är väldigt viktigt att ha individen i fokus här och inte tänka budgeteffekter om det införs en organisation för beteendeinsatser. Exempelvis om det görs enklare för äldre människor att söka bostadsbidrag så innebär det att vi behöver betala ut mer bidrag. Man måste vara överens om önskvärda resultat av nudgen så att det inte innebär politiska kast.

Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister, hoppas att det forum för hållbar konsumtion som byggs upp inom Konsumentverket blir ett pinojärprojekt där de använder sig av beteendeinsatser som fler kan lära av. Till forumet kopplas ett nätverk med forskare, beteendevetare, näringsliv, länsstyrelser, kommuner och landsting och forumet kommer att samarbeta med andra berörda myndigheter.

– Om beteendeinsatser börjar användas mer uttalat i offentlig sektor får vi inte springa för fort, människor får inte känna sig påtvingade då kan det ge bakslag. Jag tror vi ska stanna vid åtgärder som är allmänt accepterade. Men även om vi håller oss på den planhalvan finns det mycket att göra. Genom små lätta knuffar i tidigt skede kan vi kanske nå så stora förändringar att vi slipper stora politiska grepp.

Fakta

Nudging

Ett begrepp och en metod som innebär att försiktigt knuffa människor till ett visst beteende utan att begränsa handlingsfrihet, använda ekonomiska incitament eller förbud.   Vill du veta mer kolla in: Nudging Sweden. De har också en grupp på Facebook där över 900 medlemmar delar med sig av tips och case. Brittiska Behavioural Insights Team. Amerikanska Social and Behavioral Sciences Team. Danska I nudge you. Naturvårdsverkets rapport Nudging – Ett verktyg för hållbara beteenden?

Fakta

Exempel på nudgar

* För att få fler besökare på sjukhuset Gentofte att använda handsprit placerades behållarna på stolpar vid ingångarna till en avdelning istället för inne på vårdrummen. Eftersom behållarna är genomskinliga sattes en röd stor skylt upp och kompletterades med texten ”här använder vi handdesinfektion för att skydda dina anhöriga”. Innan nudgen använde tre procent av alla besökare handsprit och med den nya placeringen steg siffran till 20 procent. När ny placering, skylt och text kombinerades steg siffran till 67 procent.

* ”Var med och må bra” är ett av Icas sätt att använda sig av nudging och handlar om att guida kunderna till hälsosamma val. Kunden laddar ned appen Hälsorabatten som fungerar som en stegräknare. Ju mer en person rör sig, desto bättre rabatt på frukt och grönsaker, nyckelhålsmärkta produkter och sortimentet ”Ica gott liv”, som har restriktioner kring socker, fett och salt. Satsningen har enligt företaget också lett till en ökad försäljning av hälsosamma produkter.

* Hotellkedjan Nordic Choice minskade tallriksstorleken på sina bufféer från 24 cm i diameter till 21 cm och minskade därmed matsvinnet med 20 procent.

* I ett test för att minska nedskräpningen i Köpenhamn målades gröna fotsteg på gatan som ledde till närmaste papperskorg. Detta minskade nedskräpningen med 50 procent.

* I länder där invånarna automatiskt ingår i organdonationsregistret donerar i genomsnitt 85 procent av medborgarna. I länder som Sverige där man istället aktivt behöver gå med i organdonationsregistret donerar mellan 4 till 28 procent.

* Flugor på urinoarerna på flygplatsen Schiphol i Amsterdam får män att pricka bättre och har därmed minskat städkostnader och kemikalieanvändingen.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.